Ville bara meddela att jag är på gränsen till att skapa en bokblogg.. Mest för att jag är så trött på alla som finns som jag mest tycker är tråkiga. Bara jag kommer på ett namn så..
/a
onsdag 28 januari 2009
tisdag 27 januari 2009
Mina hemliga samtal med mig själv i drömmarnas GRÄNSLAND
Vet inte om det var för att jag hade läst för mycket litteraturanalytisk metodik för fort eller om det var någon mystisk gud men igår när jag höll på att somna hamnade jag i det mest absurda resonemang jag haft med mig själv på väldigt länge. Var något om konsten & skönhetens universum som låg parallellt med logikens och att man inte kan kommunicera mellan dessa två, det är inte samma språk. Man kan inte beskriva en färg eller ett ackord EGENTLIGEN. Liksom. Minns också "det är bara konsten som förstår konsten". Hur jag nu menade med det. Ett konstverk kan ju inte förstå ett annat utan ett medium/människa. Eller? Kanske pratar de bakom ryggen på oss. Eller så handlar det bara om att alla separata texter inom konsterna ar någon slags ande... (!!!!!!!)
Ja, du fattar.
Oc Alxi säger att jag jämt pratar i sömnen. Varje natt nästan. Jag undrar vilka storverk som ramlar ur mig varje natt när ingen hör... För det lär ju vara så. Dock hör han bara när jag säger "LÄGG AAAAV!" eller "HÅLL KÄFTEN!"
Fick A på min tenta igår också, made my day. Har inte blivit så glad för ett betyg sen någonsin/MVG i GeMu i ettan på gymnasiet. Hah.
Annars drömmer jag mest om öl då allt annat är leda.
/a
Ja, du fattar.
Oc Alxi säger att jag jämt pratar i sömnen. Varje natt nästan. Jag undrar vilka storverk som ramlar ur mig varje natt när ingen hör... För det lär ju vara så. Dock hör han bara när jag säger "LÄGG AAAAV!" eller "HÅLL KÄFTEN!"
Fick A på min tenta igår också, made my day. Har inte blivit så glad för ett betyg sen någonsin/MVG i GeMu i ettan på gymnasiet. Hah.
Annars drömmer jag mest om öl då allt annat är leda.
/a
torsdag 22 januari 2009
Look-a-like
Min syrra tycker att jag ser ut som fågeln på bilden. "titta en liten emo-fågel med en enda stor lugg, lite som du"
Jag tycker att den är mer lik bröderna Fluff.
Men jag har haft fel förut.
/a
Jag tycker att den är mer lik bröderna Fluff.
Men jag har haft fel förut.
/a
headlights looking at the dawn
Älskar när jag läser grejer jag har skrivit och kommer till slutsatsen att "ja, fan. jag är helt enkelt grym". Inte lika roligt när jag dubbet så ofta kommer till slutsatsen att jag borde hänga mig men att det inte går eftersom ingen takbjälke i världen håller för mitt massiva intellekt.
Men ibland, då jävlar.
/a
Men ibland, då jävlar.
/a
when the sadness comes for you
Okej, inte som att den är perioden är som maj -07 när jag åkte till Uppsala med gråten i halsen och två bag-in-box i en påse men ändå inte bra. Inte bra alls. Tänker på en del som min PS sa om att ha avslutat något stort kreativt och tomheten som är klassisk påföljd i kombo med min rädsla för auktoriteter och det som hände igår. Men ändå. Liksom.
Varför inte bara åka till Indien och komma hem barfota..
Jag sa till Asimna förra terminen att jag kände mig så pensionärsaktig eftersom det enda jag ville var baka och ligga hemma och läsa böcker. Inte vara ute och härja, inte samhällsengagera mig, inte nåt annat.
Men se på tusan!
Senaste veckan har jag varit en jävel i järnet. Halvdrunknat i ölkannan. Osv.
Ser jag kombon?
öl öl öl
+
sadness
Men det är ju så skoj! Fuck Proust.
/a
Varför inte bara åka till Indien och komma hem barfota..
Jag sa till Asimna förra terminen att jag kände mig så pensionärsaktig eftersom det enda jag ville var baka och ligga hemma och läsa böcker. Inte vara ute och härja, inte samhällsengagera mig, inte nåt annat.
Men se på tusan!
Senaste veckan har jag varit en jävel i järnet. Halvdrunknat i ölkannan. Osv.
Ser jag kombon?
öl öl öl
+
sadness
Men det är ju så skoj! Fuck Proust.
/a
onsdag 21 januari 2009
Dödsångest.
Vaknar av att min chef ringer och frågar varför jag inte är på jobbet eftersom det står trehundra arga människor utanför och bankar.
- För att jag inte ska jobba idag, säger jag.
Min chef börjar grina.
- Kan du inte sätta dig i en taxi och åka dit på en gång? frågar hon.
- Kan inte du göra det, det tar ju lika lång tid för dig i bilköerna?
- JAJA
(Klick.)
Först fick jag dödsångest och tänkte det är mitt fel det är mitt fel det är mitt fel och att jag säkert missat att jag ska jobba och att hon hatar mig.
Sen tänker jag att det kanske inte är okej att hon skriker åt mig i telefonen. Och att jag aldrig har missat mitt jobb.
Inte fan vet jag.
Den här dagen är körd vilket som.
/a
- För att jag inte ska jobba idag, säger jag.
Min chef börjar grina.
- Kan du inte sätta dig i en taxi och åka dit på en gång? frågar hon.
- Kan inte du göra det, det tar ju lika lång tid för dig i bilköerna?
- JAJA
(Klick.)
Först fick jag dödsångest och tänkte det är mitt fel det är mitt fel det är mitt fel och att jag säkert missat att jag ska jobba och att hon hatar mig.
Sen tänker jag att det kanske inte är okej att hon skriker åt mig i telefonen. Och att jag aldrig har missat mitt jobb.
Inte fan vet jag.
Den här dagen är körd vilket som.
/a
tisdag 20 januari 2009
Alla är vi barn i början, eller för alltid
Andrea festar på en måndag, efterfestar till och med. Jag läser, blir avundsjuk och känner mig som hundra år. Andrea, ska vi ta ett glas i veckan? Jag kan dock inte efterfesta och måste åka hem sjukt tidigt eftersom jag har ett nytt jobb nu. Ett jobb som ger mig ångest på nätterna, jag ligger vaken och undrar hur det ska gå och om jag egentligen inte bara är en stor fejk och jag är ju ändå bara 24 och hade aldrig kunnat hoppas på att få ett bättre jobb men är det liksom NU jag ska ha det borde jag inte backpacka i Indien först och kanske prova någon drog och festa mer på vardagar och kan jag verkligen ha ett seriöst heltidsjobb om jag känner så, jag kanske får sparken?
Så tänker jag och hasar upp och tar en Valeriana medans Andy är ung och bohemisk på Mariatorget.
Idag var jag på en konferans om varumärken på Clarion. Så klart var jag sen, missade bussen och tog taxi. Fan vad jag ska ta taxi nu när jag har en redig lön, jag ska åka taxi som aldrig förr, jag ska åka taxi överallt! Jag kunde inte slå ifrån mig känslan att taxichauffören trodde att jag var en prostituerad, liksom stressad ung tjej som åker från söderförort in till flådigt hotell medans hon frenetiskt sminkar sig. På Clarion fick man små, små bakelser och smoothies, jag jublade av lycka (inombords) och tryckte i mig. När jag tryckte som bäst kom en dam fram och presenterade sig. Det är lustigt med konferanser, det är precis som första dagen i gymnasiet; alla är nervösa och vill snabbt som attan hitta någon att prata med så att man slipper stå där ensam i sin chicka dräkt och låtsas skriva ett viktigt sms. Vi pratade om vart vi jobbade och jag är tacksam för mina år i servicebranschen som har lärt mig att kallprata trevligt med vuxna (jag, vuxen? Absurd tanke!). När hon tackade för sig och gick insåg jag att vi just hade minglat så jag gjorde raskt om proceduren med närmsta offer.
Sedan flydde jag med självsäkra steg in på toa och roades åt att toapappret var svart och parfymerat. (är det för att man inte ska behöva uppleva eventuell bajsfärg samt lukt? Så att man kan låtsas att man har osynligt svagt cederträdoftande crap?).
När jag gick lämnade jag min lilla namnbricka till tjejen i receptionen och sa att när jag jobbade med att ordna konferanser sparade vi alltid den lilla plastfickan som namnlappen låg i så jag tänkte att de kanske gjorde samma sak. Det var ju rätt onödigt, vad bryr hon sig om mitt förra jobb? Men jag kan inte skaka av mig hur underligt det känns att det är jag som ska fästa en namnbricka på mig och äta minibakelser när jag brukade dela ut namnbrickor och plocka upp efter folk som ätit minibakelser innan de vällde in i konferenssalen igen.
Jag tröstar mig med att en man jag kände en gång och som jag alltid tyckte var väldigt vuxen och karriärig sa att han ofta kände sig som en fake eller ett barn som lyckats nästla sig in bland alla vuxna, trots att han hade flådig kostym, portfölj och åkte i ett eget plan för viktiga möten i viktiga länder.
/j (aka. Eliza Doolittle)
Så tänker jag och hasar upp och tar en Valeriana medans Andy är ung och bohemisk på Mariatorget.
Idag var jag på en konferans om varumärken på Clarion. Så klart var jag sen, missade bussen och tog taxi. Fan vad jag ska ta taxi nu när jag har en redig lön, jag ska åka taxi som aldrig förr, jag ska åka taxi överallt! Jag kunde inte slå ifrån mig känslan att taxichauffören trodde att jag var en prostituerad, liksom stressad ung tjej som åker från söderförort in till flådigt hotell medans hon frenetiskt sminkar sig. På Clarion fick man små, små bakelser och smoothies, jag jublade av lycka (inombords) och tryckte i mig. När jag tryckte som bäst kom en dam fram och presenterade sig. Det är lustigt med konferanser, det är precis som första dagen i gymnasiet; alla är nervösa och vill snabbt som attan hitta någon att prata med så att man slipper stå där ensam i sin chicka dräkt och låtsas skriva ett viktigt sms. Vi pratade om vart vi jobbade och jag är tacksam för mina år i servicebranschen som har lärt mig att kallprata trevligt med vuxna (jag, vuxen? Absurd tanke!). När hon tackade för sig och gick insåg jag att vi just hade minglat så jag gjorde raskt om proceduren med närmsta offer.
Sedan flydde jag med självsäkra steg in på toa och roades åt att toapappret var svart och parfymerat. (är det för att man inte ska behöva uppleva eventuell bajsfärg samt lukt? Så att man kan låtsas att man har osynligt svagt cederträdoftande crap?).
När jag gick lämnade jag min lilla namnbricka till tjejen i receptionen och sa att när jag jobbade med att ordna konferanser sparade vi alltid den lilla plastfickan som namnlappen låg i så jag tänkte att de kanske gjorde samma sak. Det var ju rätt onödigt, vad bryr hon sig om mitt förra jobb? Men jag kan inte skaka av mig hur underligt det känns att det är jag som ska fästa en namnbricka på mig och äta minibakelser när jag brukade dela ut namnbrickor och plocka upp efter folk som ätit minibakelser innan de vällde in i konferenssalen igen.
Jag tröstar mig med att en man jag kände en gång och som jag alltid tyckte var väldigt vuxen och karriärig sa att han ofta kände sig som en fake eller ett barn som lyckats nästla sig in bland alla vuxna, trots att han hade flådig kostym, portfölj och åkte i ett eget plan för viktiga möten i viktiga länder.
/j (aka. Eliza Doolittle)
Igår var jag törstig så jag bestämde mig för att ta ett litet glas.
Först hemma vid köksbordet och jag är rastlös. Ellen blandar drinkar och jag sjunger med i "Don't say your love is killing me" av Erasure. Jag är på bra humör. Jag löser lite korsord och Alex försöker vara rolig och dra skämt men känner sig misslyckad. Jag uppmuntrar honom. Säger saker som: "alla är vi barn i början" och "du lever i skuggan av en mästare".
Sen råkar jag och Ellen åka in till stan. Åsögatan. Nada. Jag är vingelfull och vi lyssnar på musik i min mp3. Jag skojar om att en som alltid är där självklart lär vara där med sin flickvän. Vi sätter oss vid ett bord. Sen kommer de som jag skojade om in och sätter sig vid bordet bredvid. Jag tycker att det är lajbans. Jag pratar och drar skämt och frågar saker om mitt ex.
Nada spelade "Skilsmässorock". Jag är extatisk och berömmer dj:n för deras upplivande tema. Han ser besvärad ut. Möjligen för att han var trettio plus och precis hade skilt sig. I alla fall.
Klockan ett stänger Nada och det fanns inte ens chans att jag redan skulle vilja gå hem. Ellen säger att man kan gå till Kvarnen. Vi går till Kvarnen. Jag är nervös för att jag inte ska komma in eftersom det är tjugotre och skamsen för att jag är nervös för att inte komma in på Kvarnen en måndag.
Sen råkar jag försöka stjäla en öl.
Och sen pratade jag och N.
Och pratade.
Sen pratade han och Ellen så jag började prata med de som spelat skilsmässorock på Nada. Jag är övermodig. Försöker lista de fem bästa skilsmässorocklåtarna någonsin. Jag låter ingen prata till punkt. Har nämligen mycket att säga.
Sen stänger Kvarnen. Eller det kanske inte stängde. Jag råkar i alla fall träffa en kille som vi kan kalla Hallonet. Jag har inte träffat honom på tre år och sist hade vi en slags dejt på Djurgården mitt på dagen och pratade om livet. Sen sågs vi aldrig mer. Jag känner inte igen honom men kopplar rätt snabbt och sen har han efterfest så vi tar en taxi dit och jag är full.
Hallonet och hans kompis Jerka bor vid Mariatorget och jag och Hallonet läser poesi för varandra och ser på en intervju med Bruno K Öijer. Jag trivs som fisken i vattnet. Vi lyssnar på musik och jag namedroppar. Är tydligen helt med i gänget. Så klart. JErka är förundrad över mina kunskaper om isländska stråkkvartetter med beats och jag röker inomhus.
Sen blir jag förbannad och snor hans saltkar.
Jag och Ellen åker hem.
Väl hemma har jag en lång utläggning för Alxi om hur Hallonet skulle förstöra allting genom att poängtera att vi var tjejer och de var killar och vi var på en efterfest och därför tydligen skulle ligga. Jag är arg. Jag kastar saker. Nästan. Alxi säger "Så så, det ordnar sig". Han är fin han.
Sen var han tvungen att stiga upp och åka till skolan.
Så kan det gå.
/a
Sen råkar jag och Ellen åka in till stan. Åsögatan. Nada. Jag är vingelfull och vi lyssnar på musik i min mp3. Jag skojar om att en som alltid är där självklart lär vara där med sin flickvän. Vi sätter oss vid ett bord. Sen kommer de som jag skojade om in och sätter sig vid bordet bredvid. Jag tycker att det är lajbans. Jag pratar och drar skämt och frågar saker om mitt ex.
Nada spelade "Skilsmässorock". Jag är extatisk och berömmer dj:n för deras upplivande tema. Han ser besvärad ut. Möjligen för att han var trettio plus och precis hade skilt sig. I alla fall.
Klockan ett stänger Nada och det fanns inte ens chans att jag redan skulle vilja gå hem. Ellen säger att man kan gå till Kvarnen. Vi går till Kvarnen. Jag är nervös för att jag inte ska komma in eftersom det är tjugotre och skamsen för att jag är nervös för att inte komma in på Kvarnen en måndag.
Sen råkar jag försöka stjäla en öl.
Och sen pratade jag och N.
Och pratade.
Sen pratade han och Ellen så jag började prata med de som spelat skilsmässorock på Nada. Jag är övermodig. Försöker lista de fem bästa skilsmässorocklåtarna någonsin. Jag låter ingen prata till punkt. Har nämligen mycket att säga.
Sen stänger Kvarnen. Eller det kanske inte stängde. Jag råkar i alla fall träffa en kille som vi kan kalla Hallonet. Jag har inte träffat honom på tre år och sist hade vi en slags dejt på Djurgården mitt på dagen och pratade om livet. Sen sågs vi aldrig mer. Jag känner inte igen honom men kopplar rätt snabbt och sen har han efterfest så vi tar en taxi dit och jag är full.
Hallonet och hans kompis Jerka bor vid Mariatorget och jag och Hallonet läser poesi för varandra och ser på en intervju med Bruno K Öijer. Jag trivs som fisken i vattnet. Vi lyssnar på musik och jag namedroppar. Är tydligen helt med i gänget. Så klart. JErka är förundrad över mina kunskaper om isländska stråkkvartetter med beats och jag röker inomhus.
Sen blir jag förbannad och snor hans saltkar.
Jag och Ellen åker hem.
Väl hemma har jag en lång utläggning för Alxi om hur Hallonet skulle förstöra allting genom att poängtera att vi var tjejer och de var killar och vi var på en efterfest och därför tydligen skulle ligga. Jag är arg. Jag kastar saker. Nästan. Alxi säger "Så så, det ordnar sig". Han är fin han.
Sen var han tvungen att stiga upp och åka till skolan.
Så kan det gå.
/a
måndag 19 januari 2009
Kan inte riktigt släppa det här..
Hur ballt är det inte att man på medeltiden tydligen trodde att enhörningar, kentaurer osv fanns på RIKTIGT? Jag är SÅ avundsjuk. Jag försöker verkligen låtsas att det finns alla möjliga figurer men det skulle vara enklare om det liksom var vedertagen sanning... fast då kanske kyrkan skulle få tillbaka sitt grepp om folket och HUU det vill väl ingen?
Ändå avundsjuk.
/a
Ändå avundsjuk.
/a
jag vill också
Okej, helt plötsligt höjde sig lidingö i klassen typ flera KILOMETER för att han berättade att han håller på att göra ett bestiarium! HUR fantastiskt är inte det? Jag citerar wiki: "Bestiarier är medeltida verk som i allegorisk form skildrar djur som handlar efter mänskliga värderingar för att göra tydligt vad som är "gott" och "ont".
De äldsta bestiarierna är från tidig medeltid, till exempel "Physiologus". Dessa är mer sakligt beskrivande men omfattar även fantastiska skildringar av fabeldjur. För medeltidsmänniskan existerade drakar, enhörningar, kentaurer och fauner som verkliga väsen."
/a
De äldsta bestiarierna är från tidig medeltid, till exempel "Physiologus". Dessa är mer sakligt beskrivande men omfattar även fantastiska skildringar av fabeldjur. För medeltidsmänniskan existerade drakar, enhörningar, kentaurer och fauner som verkliga väsen."
/a
söndag 18 januari 2009
Hejdå Bree, hejdå crazy George
Igår räddade Jesp mig från en fadäs och idag inser jag vem min kreativa hjälte är. Av alla böcker jag har läst, av alla författabesök, av alla kloka ord, av alla världsförändrare och beundransvärda människor är det skräckförfattaren Stephen King som hjälper mig när det krisar. Jag kan inte ljuga och säga att det är Kafkas Processen eller någon tung ryss. Inte ens att det är min mamma. Utan just herr King. Varenda gång jag ska skriva men vrider mig i ångest över hur, varenda gång jag hellre skulle se på Desperate Housewives så kommer han smygande och viskar i mitt öra, sina egna ord, även om jag inte kan citera exakt
folk pratar om inspiration
jag gör bara mitt jobb
Och det hjälper.
Det är tusan i mig det enda som hjälper.
Tack Stephen.
/a
folk pratar om inspiration
jag gör bara mitt jobb
Och det hjälper.
Det är tusan i mig det enda som hjälper.
Tack Stephen.
/a
lördag 17 januari 2009
en gång var jag med i en novelltävling under pseudon "ruben" men alla visste att det var jag
Råkade precis tänka på en person jag inte känner och som kanske är omöjlig att lära känna på RIKTIGT. Har bara träffat honom en enda gång (trots att han påstår att det var den andra) men det gör han antagligen bara för att provocera, som om det inte var nog med hans renskrivna nej-dialoger högt talandes om konstnär A. Jag undrar om han tycker att det är konstruktivt. Om det känns som något slags outlaw living att dansa hitlerdansen på popklubbar bara för att på ett IRONISKT sätt ta några steg för nära för att se hur man ska reagera. Jag gjorde likadant som han trots att jag allmänt kallas för "balanserad".
/a
/a
but you know how much you need me when the sadness comes for you
Enklast hade varit om jag nöjde mig med att det handlade om projicering. Något borde man väl ha lärt sig efter alla turer. Eller så fattas det mig bara.
Det är exakt detta pendlande (här borde jag göra en södergransk ellipsligatur för att förklara mitt dröjande utelämnande av detta obestämda [!])
Så varför inte:
Det är exakt detta pendlande...
Jag kan också förklara det med Soko.
Frankofilin börjar bli pervers.
I dag och alla andra dagars playlist:
Lost - The Mary Onettes
Hang myself in the christmas tree - Laakso
Stand inside your love - The Smashing Pumpkins
och självklart även
All my little words - Magnetic Fields
(för övrigt en fantatistisk bubbla idag, Jesp!)
/a
Det är exakt detta pendlande (här borde jag göra en södergransk ellipsligatur för att förklara mitt dröjande utelämnande av detta obestämda [!])
Så varför inte:
Det är exakt detta pendlande...
Jag kan också förklara det med Soko.
Frankofilin börjar bli pervers.
I dag och alla andra dagars playlist:
Lost - The Mary Onettes
Hang myself in the christmas tree - Laakso
Stand inside your love - The Smashing Pumpkins
och självklart även
All my little words - Magnetic Fields
(för övrigt en fantatistisk bubbla idag, Jesp!)
/a
jag har en vän som är försvunnen som jag saknar nästan varje dag men jag vet inte var jag ska leta, vilka stenar jag ska lyfta, vilka myror jag ska fråga om vägen, vet inte någon adress direkt, vet inte vilken flod jag ska kasta flaskposten i trots att den redan är formulerad och klar, har byggt en båt, vet inte vilket hav den passar i, den är så liten och orkar bara några mil men det kanske räcker om jag bara visste vilken sten jag skulle lyfta, vilken myra att fråga, vilket håll den flygande draken ska vända sin mage mot, självklart mot solen men den är så svårfångad
just idag
/a
just idag
/a
Jakten efter det perfekta promenadstråket
Önskelista:
1. Sol som är klar utan att vara besvärlig
2. Minst en dörr till en annan värld
3. Fin arkitektur
4. Något slags grönt
/a
1. Sol som är klar utan att vara besvärlig
2. Minst en dörr till en annan värld
3. Fin arkitektur
4. Något slags grönt
/a
inte ens vargens timme
MEN ORKA
Kille i baren: TJENA
Jag: Hej hej
KIB: Jaså du läser litteratur!
Jag: Ja.
KIB: Bara på skoj eller?
Jag: Nä.
KIB: JAHAJA
Jag: ...
KIB: SJÄLV LÄSER MAN OCKSÅ BÖCKER
Jag: Jaha, vadå?
KIB: Äääääälskar typ ALKEMISTEN den är grym!
Jag: Jag hatar den.
KIB: Jaha.. men den är så META liksom!
Jag: Hur menar du nu?
KIB: JA MEN DU VET!!!!
Jag: Nja.
KIB: EXISTENSIALISMEN!!!!!
Jag: Huh?
KIB: EXSTENSIALISMEN är liksom... så SKÖN!!!!
Jag: Om det är något den inte är, så är det väl skön.
KIB: JA MEN DU VET!!!!
Orka försöka plocka upp någon genom att påstå att existensialismen är SKÖN? Och på att droppa Alkemisten? Herregud. Är detta världen jag lever i? Det känns till och med lite too much att kalla sig elitist.
Annars då?
Litteraturöl med klassen efter inlämnad tenta. Hamnade på WC. Absurd situation. Lidingö pratar om att han är så svår och en blond tjej var asglad och kände ALLA. Sen jag med hål i strumpan som drack öl och längtade efter det lyckliga livet men tvingade mig själv till att prata om....SKOLAN JOBBET LIVET
Och sen ramlar man ner i sin egen olust och börjar smsa trots att man inte borde. Sitter i slussen och låter tåg efter tåg gå, håller krampaktigt i telefonen eftersom man någonstans djupt inne i sig själv hoppas på att någon ska
MESSA RINGA SKRIVA SKRIKA VIFTA ROPA
som att
eller
SKULLE INTE TRO DET
väl hemma får man en miljon
VAR E RU
och
VART TOG DU VÄGEN?!
ursäkta jag gick hem och dog ännu en liten bit
du är för sen
inatt igen
så nu sitter jag här spelar emotionell längtar objektiva korrelat och
någon som aldrig tröttnat på att prata
/a
Kille i baren: TJENA
Jag: Hej hej
KIB: Jaså du läser litteratur!
Jag: Ja.
KIB: Bara på skoj eller?
Jag: Nä.
KIB: JAHAJA
Jag: ...
KIB: SJÄLV LÄSER MAN OCKSÅ BÖCKER
Jag: Jaha, vadå?
KIB: Äääääälskar typ ALKEMISTEN den är grym!
Jag: Jag hatar den.
KIB: Jaha.. men den är så META liksom!
Jag: Hur menar du nu?
KIB: JA MEN DU VET!!!!
Jag: Nja.
KIB: EXISTENSIALISMEN!!!!!
Jag: Huh?
KIB: EXSTENSIALISMEN är liksom... så SKÖN!!!!
Jag: Om det är något den inte är, så är det väl skön.
KIB: JA MEN DU VET!!!!
Orka försöka plocka upp någon genom att påstå att existensialismen är SKÖN? Och på att droppa Alkemisten? Herregud. Är detta världen jag lever i? Det känns till och med lite too much att kalla sig elitist.
Annars då?
Litteraturöl med klassen efter inlämnad tenta. Hamnade på WC. Absurd situation. Lidingö pratar om att han är så svår och en blond tjej var asglad och kände ALLA. Sen jag med hål i strumpan som drack öl och längtade efter det lyckliga livet men tvingade mig själv till att prata om....SKOLAN JOBBET LIVET
Och sen ramlar man ner i sin egen olust och börjar smsa trots att man inte borde. Sitter i slussen och låter tåg efter tåg gå, håller krampaktigt i telefonen eftersom man någonstans djupt inne i sig själv hoppas på att någon ska
MESSA RINGA SKRIVA SKRIKA VIFTA ROPA
som att
eller
SKULLE INTE TRO DET
väl hemma får man en miljon
VAR E RU
och
VART TOG DU VÄGEN?!
ursäkta jag gick hem och dog ännu en liten bit
du är för sen
inatt igen
så nu sitter jag här spelar emotionell längtar objektiva korrelat och
någon som aldrig tröttnat på att prata
/a
fredag 16 januari 2009
dödlägen
fast det är inget unikum direkt, den beskrivna situationen. den händer mig alltid, jag vet inte om det är jag som tror att saker kan ske på andra omöjliga sätt eller om det faktiskt saknas någonting. liksom: man går ju igenom olika nivåer hos olika människor. när man har gjor det så måste man ta nästa kliv, eller? hur kan man nöja sig med att stanna? kan man?
/a
/a
jag vet vad du snackade om Descartes men det hjälper mig inte tvärtom
Det var den fanatiska rastlösheten som drack sig bängfull igår på två öl och ett glas vin. Det måste ha varit så. Inte för att det gjorde något direkt. Jag har gamla surrealistoxymoroner (t.ex. jorden är blå som en apelsin) i huvudet och det enda jag ville var att öppna skåpluckan till den innersta och mest orörda hjärnbarken, plocka ut dem och dissekera dem hela kvällen. Men med vem?
Allt blir bara fel fel fel fel.
Och jag är gnällig. Tjatar om hur fint det var i Alvik på den gamla goda tiden när jag kröp ner i den blå sandförvaringslådan när jag kände mig missförstådd. Det funkar inte så längre och det är tragiskt. Jag har inte ens en låda att krypa ner i. Det enda jag kan göra är att försöka, peppa ihjäl för att vi ska dricka öl och sen sitter vi där och jag vill prata om livet och de vill prata om annat. Jag blir så frustrerad att jag klampar ut i köket med jämna mellanrum. Kommer tillbaka som en jävla hjälplös typ. Kan ju inte sitta i köket. Där händer det verkligen ingenting.
Men jag är inte fjorton!! Jag är bara hemskt understimulerad. Att gå och se fantastisk fransk film på cinemateket gör saken värre. Man vill sitta i timmar och prata.... och visst skulle jag kunna sätta mig där, jag skulle det, men
Äsch.
Och sen råkar man lyssna på kanske "Explosions" av Mary Onettes och då dör man lite till och önskar att allting var djupare. Och mer stjärnor som reflekteras när man kommer på en ny oxymoron när man PRATAR med någon istället för i ensamhetsträngseln när varje rum man försöker andas i krymper tills väggarna omringar en utan ens en centimeters mellanrum.
/a
Allt blir bara fel fel fel fel.
Och jag är gnällig. Tjatar om hur fint det var i Alvik på den gamla goda tiden när jag kröp ner i den blå sandförvaringslådan när jag kände mig missförstådd. Det funkar inte så längre och det är tragiskt. Jag har inte ens en låda att krypa ner i. Det enda jag kan göra är att försöka, peppa ihjäl för att vi ska dricka öl och sen sitter vi där och jag vill prata om livet och de vill prata om annat. Jag blir så frustrerad att jag klampar ut i köket med jämna mellanrum. Kommer tillbaka som en jävla hjälplös typ. Kan ju inte sitta i köket. Där händer det verkligen ingenting.
Men jag är inte fjorton!! Jag är bara hemskt understimulerad. Att gå och se fantastisk fransk film på cinemateket gör saken värre. Man vill sitta i timmar och prata.... och visst skulle jag kunna sätta mig där, jag skulle det, men
Äsch.
Och sen råkar man lyssna på kanske "Explosions" av Mary Onettes och då dör man lite till och önskar att allting var djupare. Och mer stjärnor som reflekteras när man kommer på en ny oxymoron när man PRATAR med någon istället för i ensamhetsträngseln när varje rum man försöker andas i krymper tills väggarna omringar en utan ens en centimeters mellanrum.
/a
torsdag 15 januari 2009
To J whereever I may find her
Jesper!
Vi råkade gå till Liljeholmen och köpa vin.
Kom hit vetja.
Hittills är det jag och Kaizers Orchestra samt Jesus & Mary chain. Du saknas mig!
/a
Vi råkade gå till Liljeholmen och köpa vin.
Kom hit vetja.
Hittills är det jag och Kaizers Orchestra samt Jesus & Mary chain. Du saknas mig!
/a
frankofilen
Vaknade med någon slags fräck känsla av hopplöshet i mig. Smakar likadant som hemlängtan men är av annan art, antagligen handlar det om en situation man inte vet hur man ska hantera och då längtar man efter sin mamma. Dock är mamma ute ur spelet, man är ju vuxen för guds skull. Därför skulle jag vara tacksam om du la ner, kropp!
Hemtentan rullar på. Jag har väl skrivit klart den nu antar jag. Smakprov? Självklart.
"Det fysiska lidandets krökta linje refererar till fallandesjukan (epilepsin) då kroppen krampar och böjs. Det fysiska finns på en konkret plats, ”här inom de fyra väggarna” och det är ”den fängslade flyktingen” som innehar lidandet.
Man kan också se dikten som själens lidande och längtan efter frälsning ”denna otålighet att komma till slutet”. Planeten jorden blir en metafor för den fysiska kroppen, själens boning, och på samma sätt som jorden i enlighet med relativitetsteorin tvingas kröka sin bana kring solen ”av en gudom tända geometri” och cirkla runt den utan att komma närmare så cirklar själen runt Gud, längtar utan att nå. Detta är själens smärta ”att vara sår”. Lidandet tar inte slut, linjen kröks hela tiden trots att jaget strävar efter att ta sig rakt framåt mot Gud."
Tough ehh?
Kanske inte. Men det är en bra teori! Läs dikten vetja, den heter föga förvånande "Lidandets krökta linje" och är skriven av nobelpristagaren Nelly Sachs. (Undra varför hon fick nobelpriset, hon spenderade hela sin skrivande karriär i Sverige efter att ha fått hjälp av Selma Lagerlöf med att fly från nazizterna. Denna etnocentrism! Men okej, jag ska inte vara sån. Hon är ju grym, om än något gnällig. Men det får man vara om man har flytt från nazister. Då är det okej.)
Hela den här kursen är en evig spaning efter den tid som flytt. Till och med en metaspaning, för varje epok handlar om att spana efter den tidigare och göra uppror mot den och älska den som kom före den som var före. Om ni fattar.
Läste en blogg häromdagen där bloggerskan skrev en lista över bra och dåliga böcker. En av Anna Gavaldas böcker låg på dålig-listan. WHAT? Hon hade ändå skaplig smak. Hur kan man inte gilla Gavalda? Hon är min husgud. Eller i alla fall hennes dialogföring. Så fraaaansk...
Jag blir mer och mer frankofil för varje dag som går. Försökte länge motarbeta det. Det kändes liksom FÖR typiskt. Man ska inte hindra sitt inre sökande efter sin personliga älsklingsestecism. Då vaknar man med hopplöshet i kroppen. Det ska till varje pris undvikas.
/a
Hemtentan rullar på. Jag har väl skrivit klart den nu antar jag. Smakprov? Självklart.
"Det fysiska lidandets krökta linje refererar till fallandesjukan (epilepsin) då kroppen krampar och böjs. Det fysiska finns på en konkret plats, ”här inom de fyra väggarna” och det är ”den fängslade flyktingen” som innehar lidandet.
Man kan också se dikten som själens lidande och längtan efter frälsning ”denna otålighet att komma till slutet”. Planeten jorden blir en metafor för den fysiska kroppen, själens boning, och på samma sätt som jorden i enlighet med relativitetsteorin tvingas kröka sin bana kring solen ”av en gudom tända geometri” och cirkla runt den utan att komma närmare så cirklar själen runt Gud, längtar utan att nå. Detta är själens smärta ”att vara sår”. Lidandet tar inte slut, linjen kröks hela tiden trots att jaget strävar efter att ta sig rakt framåt mot Gud."
Tough ehh?
Kanske inte. Men det är en bra teori! Läs dikten vetja, den heter föga förvånande "Lidandets krökta linje" och är skriven av nobelpristagaren Nelly Sachs. (Undra varför hon fick nobelpriset, hon spenderade hela sin skrivande karriär i Sverige efter att ha fått hjälp av Selma Lagerlöf med att fly från nazizterna. Denna etnocentrism! Men okej, jag ska inte vara sån. Hon är ju grym, om än något gnällig. Men det får man vara om man har flytt från nazister. Då är det okej.)
Hela den här kursen är en evig spaning efter den tid som flytt. Till och med en metaspaning, för varje epok handlar om att spana efter den tidigare och göra uppror mot den och älska den som kom före den som var före. Om ni fattar.
Läste en blogg häromdagen där bloggerskan skrev en lista över bra och dåliga böcker. En av Anna Gavaldas böcker låg på dålig-listan. WHAT? Hon hade ändå skaplig smak. Hur kan man inte gilla Gavalda? Hon är min husgud. Eller i alla fall hennes dialogföring. Så fraaaansk...
Jag blir mer och mer frankofil för varje dag som går. Försökte länge motarbeta det. Det kändes liksom FÖR typiskt. Man ska inte hindra sitt inre sökande efter sin personliga älsklingsestecism. Då vaknar man med hopplöshet i kroppen. Det ska till varje pris undvikas.
/a
tisdag 13 januari 2009
Jag tänker mig att räven i titeln syftar på La Fontaines fabel om räven och rönnbären, och att räven symboliserar det förtryckta folket som adapteras
...och finner sig i sin situation och därför inte gör uppror mot Ceausescu. Räven får inte rönnbären, men folket gjorde ju uppror. Betyder det att min teori är svag? Nej! För räven är också en jägare - så länge den inte går i fällan....
Den opåbörjade tentan hänger som en död fisk kring min hals och flinar åt mig med kryssögon. Men jag ska besegra den!
Vaknade t.ex. imorse av ett tips från det undermedvetna i form av en mening "se boken som ett urverk". Det tänker jag också göra.
Detta är vad som ska hjälpa mig:
Gamle La Fontaine
Urverk
Freuds teori om det undermedvetna
Jag börjar nu. Tack och adjö för fisken, liksom.
/a
Den opåbörjade tentan hänger som en död fisk kring min hals och flinar åt mig med kryssögon. Men jag ska besegra den!
Vaknade t.ex. imorse av ett tips från det undermedvetna i form av en mening "se boken som ett urverk". Det tänker jag också göra.
Detta är vad som ska hjälpa mig:
Gamle La Fontaine
Urverk
Freuds teori om det undermedvetna
Jag börjar nu. Tack och adjö för fisken, liksom.
/a
söndag 11 januari 2009
Celans dödsfuga, Müllers räv osv
De senaste dagarna har jag varit aningen känslig. Det började väl på senaste seminariet när jag nästan bröt ihop när läraren läste upp en dikt av Celan som är alldeles för lätt att knyta samman med det pågående massmordet i Gaza. Egentligen handlar den om Auschwitz. Men känslan är omisstaglig.
"Gryningens svarta mjölk vi dricker den varje kväll
vi dricker den varje middag och morgon vi dricker den varje natt
vi dricker och dricker
vi gräver en grav i vinden där ligger man inte trångt
En man bor i huset han leker med ormar han skriver
han skriver när det mörknar till Tyskland ditt gyllene hår Margarete
han skriver det och går ut framför huset och stjärnorna ljungar
han visslar fram sina hundar
han visslar fram sina judar låter gräva en grav i jorden
han befaller oss spela nu upp till dans
Gryningens svarta mjölk vi dricker dig varje natt
vi dricker dig varje morgon och middag vi dricker dig varje kväll
vi dricker och dricker
En man bor i huset han leker med ormar han skriver
han skriver när det mörknar till Tyskland ditt gyllene hår Margarete
Ditt askbleka hår Sulamit"
(Ur Paul Celans Dödsfuga)
Det där var bara två första stroferna. Framförallt när den läses högt träder rytmen fram, den blir som en mässa, monoton och samtidigt polyfon med röster som avbryter varandra. Margarete är antagligen nationalhelgonet Goethes Margarete ur Faust och blir därför symbolen för Tyskland, den tyska skönheten, bondska romantiska kvinnoidealet. Sulamit är bruden i Höga Visan, blir därför den hebreiska versionen av idealet. Margarete har gyllene hår, sina tjocka blonda flätor. Sulamit i sin tur är tillsammans med det judiska folket bränd till aska, hennes askbleka hår..
Förskräckligt. Och vackert. Fast hur förnöjsamt kan det bli när man har ett seminarium som innefattar två poeter som har nära relation till förintelsen? Liksom.
och nu läser jag Herta Müller. I år kommer mycket att handla om Rumänien tror jag. Kanske får hon nobelpriset. Det skulle vara ett bevis. Ska skriva hemtenta om "Redan då räven var jägare" ur ett modernistiskt perspektiv. Boken är helt fantastisk. Och svår. Det är mycket associationer som man måste hänga med på. Exempelvis på ett ställe där det finns en bild på diktatorn (Ceausescu) i tidningen. Hans pannlock glänser. Senare skriver hon att "Det som glänser ser", hänvisar till tidigare pannlock som är en symbol för förtrycket/makten. Senare när någonting annat glänser så är har det med hemliga polisen att göra. Men det är spännande när författare jobbar så. Det blir som att gräva upp en skatt. Herta! Herta! Hon är ball. Jätte.
Snart ska jag träffa mitt hjärtas dam. Vi ska se Jules et Jim som jag har längtat efter. Som vi har längtat!
I övrigt är allt TV-spel just nu. Final Fantasy IX. Helt oemotståndligt. (Och tidskrävande).
/a
"Gryningens svarta mjölk vi dricker den varje kväll
vi dricker den varje middag och morgon vi dricker den varje natt
vi dricker och dricker
vi gräver en grav i vinden där ligger man inte trångt
En man bor i huset han leker med ormar han skriver
han skriver när det mörknar till Tyskland ditt gyllene hår Margarete
han skriver det och går ut framför huset och stjärnorna ljungar
han visslar fram sina hundar
han visslar fram sina judar låter gräva en grav i jorden
han befaller oss spela nu upp till dans
Gryningens svarta mjölk vi dricker dig varje natt
vi dricker dig varje morgon och middag vi dricker dig varje kväll
vi dricker och dricker
En man bor i huset han leker med ormar han skriver
han skriver när det mörknar till Tyskland ditt gyllene hår Margarete
Ditt askbleka hår Sulamit"
(Ur Paul Celans Dödsfuga)
Det där var bara två första stroferna. Framförallt när den läses högt träder rytmen fram, den blir som en mässa, monoton och samtidigt polyfon med röster som avbryter varandra. Margarete är antagligen nationalhelgonet Goethes Margarete ur Faust och blir därför symbolen för Tyskland, den tyska skönheten, bondska romantiska kvinnoidealet. Sulamit är bruden i Höga Visan, blir därför den hebreiska versionen av idealet. Margarete har gyllene hår, sina tjocka blonda flätor. Sulamit i sin tur är tillsammans med det judiska folket bränd till aska, hennes askbleka hår..
Förskräckligt. Och vackert. Fast hur förnöjsamt kan det bli när man har ett seminarium som innefattar två poeter som har nära relation till förintelsen? Liksom.
och nu läser jag Herta Müller. I år kommer mycket att handla om Rumänien tror jag. Kanske får hon nobelpriset. Det skulle vara ett bevis. Ska skriva hemtenta om "Redan då räven var jägare" ur ett modernistiskt perspektiv. Boken är helt fantastisk. Och svår. Det är mycket associationer som man måste hänga med på. Exempelvis på ett ställe där det finns en bild på diktatorn (Ceausescu) i tidningen. Hans pannlock glänser. Senare skriver hon att "Det som glänser ser", hänvisar till tidigare pannlock som är en symbol för förtrycket/makten. Senare när någonting annat glänser så är har det med hemliga polisen att göra. Men det är spännande när författare jobbar så. Det blir som att gräva upp en skatt. Herta! Herta! Hon är ball. Jätte.
Snart ska jag träffa mitt hjärtas dam. Vi ska se Jules et Jim som jag har längtat efter. Som vi har längtat!
I övrigt är allt TV-spel just nu. Final Fantasy IX. Helt oemotståndligt. (Och tidskrävande).
/a
onsdag 7 januari 2009
jag hatar det där spelet
Jag: Men sluta spela WOW nu du har fan spelat i femton timmar det kan ju inte vara bra för hjärnan!
Pojkvän: Jo det är jättebra för hjärnan man löser problem och så.
Jag: Men... men... det kan ju inte vara bra för stjärten! Du kommer få en plattstjärt!
Pv: Ja... jag har tänkt på det. Så jag ska köpa en hemorrojdring.
/j
Pojkvän: Jo det är jättebra för hjärnan man löser problem och så.
Jag: Men... men... det kan ju inte vara bra för stjärten! Du kommer få en plattstjärt!
Pv: Ja... jag har tänkt på det. Så jag ska köpa en hemorrojdring.
/j
tisdag 6 januari 2009
i stockholm är jag född
och här har jag bott sedan dess. Jag vet ingenting om hur det är att bo i någon annan stad.
Inget "jävla 08!" nu. Men är det skillnad liksom, att bo i en liten stad som de flesta städer i Sverige är, mot att bo i denna förvuxna småstad? För Stockholm är ju inte så stort och för mig börjar det kännas olidligt hemtamt. Visst är östermalms pampiga fasader tjusiga, visst är 50-tals feelingen i kvarteren runt odenplan charmig, visst har mitt eviga södermalm varit kuliss till otaliga glada utekvällar. Men been there done that. Det är så dags för något nytt.
När vi bilade ner till Skåne inför nyår åkte vi igenom små söta städer och byar, de hette typ Ryd och Målilla och Bjärnum. Vi kollade ut på hus med snickarglada verandor och små stugor ensamma ute i skogen och undrade hur det var att bo där, eller där, eller där?
Ja, hur är det egentligen? Någon som vill byta ett hus i en skog mot en shysst tvåa i Hökistrakten?
/j
Inget "jävla 08!" nu. Men är det skillnad liksom, att bo i en liten stad som de flesta städer i Sverige är, mot att bo i denna förvuxna småstad? För Stockholm är ju inte så stort och för mig börjar det kännas olidligt hemtamt. Visst är östermalms pampiga fasader tjusiga, visst är 50-tals feelingen i kvarteren runt odenplan charmig, visst har mitt eviga södermalm varit kuliss till otaliga glada utekvällar. Men been there done that. Det är så dags för något nytt.
När vi bilade ner till Skåne inför nyår åkte vi igenom små söta städer och byar, de hette typ Ryd och Målilla och Bjärnum. Vi kollade ut på hus med snickarglada verandor och små stugor ensamma ute i skogen och undrade hur det var att bo där, eller där, eller där?
Ja, hur är det egentligen? Någon som vill byta ett hus i en skog mot en shysst tvåa i Hökistrakten?
/j
måndag 5 januari 2009
minns du?
Den här bilden togs på nyårsafton för två år sedan. Tänk vad mycket som har hänt! På den tiden så bodde vi ihop. Vi sågs ju mer då, det blir ju så när man delar en skabbig andrahanstvåa. Vi hade en annan blogg då, den var väldigt bra (och jag var mycket ledsnare och skrev mycket bättre då) och finns kvar på vår profil här.
Några timmar efter att den här bilden togs var Andrea på mitt ex nyårsfest och jag var på en fest där jag knappt kände någon. Jag var lite deppig för jag hade gärna velat gå på mitt ex fest. Det var en himla tur att jag inte gjorde det för på tolvslaget träffade jag han som är min sambo nu. Han som sitter bredvid mig och spelar WOW och som jag hoppas kommer finnas med mig tills vi dör. Jag hoppas dock på att han inte kommer att spela WOW lika länge. Jag hoppas att WOWs servrar får ett massivt virus och exploderar för att aldrig kunna byggas upp igen.
Jag hoppas att jag kommer att känna Andrea tills jag dör också, och att vi kommer dra oss till minnes våra ungdomseskapader på Stockholms indieklubbar när vi är 65+. Och att hon aldrig börjar spela WOW.
/j
left to my own devices
Jag skulle bli en horribel hemmafru. Trots min vurm för vippiga kjolar, femtiotalsdesign och ett evigt lyssnande på gammal jazz skulle det absolut inte passa mig att inte ha ett jobb att gå till. Jag blir alldeles förslappad och deprimerad. Just nu är jag mellan jobb, börjar min nya anställning den 12 januari, och slutade förra jobbet runt den 12 december. En månads ledighet alltså, och jag har mest spenderat denna tid med att dra runt hemma i velourbyxor och ibland gå ut och dricka på tok för mycket av ren tristess.
Det skulle ju vara ok om jag hade pengar, då kunde jag resa. Eller en hobby! Visst, det finns ju massor av projekt att göra här hemma, typ städa, sy upp klänningar, lägga ut auktioner på tradera, organisera tråkiga papper, göra ambitiösa middagar och frysa in men ärligt talat, om ingen tvingar mig eller det inte är en bestämd aktivitet så gör jag det inte. Det vore också bra med en hobby som jag kunde göra tillsammans med några vänner. Typ:
Börja dansa lindy hop!
Borsta upp mina flöjtskills och dra ihop en enemble!
Ordna en bokcirkel med spöstraff om man inte läser den utvalda boken i tid! (oj vad mycket pisk jag skulle få... hrrm...)
och så är jag lite sugen på att börja yoga.
Nåja, all den här aktivitetslustan kommer säkert att försvinna när jag börjar jobba igen. Men det är några dagar kvar, om jag börjar nu kanske jag kommer att hålla det uppe!
Haha, eller hur.
/j
Det skulle ju vara ok om jag hade pengar, då kunde jag resa. Eller en hobby! Visst, det finns ju massor av projekt att göra här hemma, typ städa, sy upp klänningar, lägga ut auktioner på tradera, organisera tråkiga papper, göra ambitiösa middagar och frysa in men ärligt talat, om ingen tvingar mig eller det inte är en bestämd aktivitet så gör jag det inte. Det vore också bra med en hobby som jag kunde göra tillsammans med några vänner. Typ:
Börja dansa lindy hop!
Borsta upp mina flöjtskills och dra ihop en enemble!
Ordna en bokcirkel med spöstraff om man inte läser den utvalda boken i tid! (oj vad mycket pisk jag skulle få... hrrm...)
och så är jag lite sugen på att börja yoga.
Nåja, all den här aktivitetslustan kommer säkert att försvinna när jag börjar jobba igen. Men det är några dagar kvar, om jag börjar nu kanske jag kommer att hålla det uppe!
Haha, eller hur.
/j
söndag 4 januari 2009
hejsan hoppsan
Liksom. Bodens uteliv gör mig FURIOUS. Cynisk och hatisk. Föraktfull mot mänskligheten. Kanske ett stort blinkande "NO NO"-sign att jag borde hålla mig borta men liksom, vem bangar en spontan ölkväll med syrran, westbang och hennes p-vän när man har fett med cash och taxin är billigare än ever?
Inte jag i alla fall.
Sen blir det så där ändå.
Men sitter vid bordet med två kannor öl framför sig. Pratar om Jocke som jag var kär i när jag gick i nian eftersom puben spelar en låt som jag ALDRIG trodde att de skulle spela DÄR. Brings back memories och så. Sen dräller det in någon jävla göteborgare som vill prata med w. Så klart. Hon är ju värsta älvan och allt. Flickan som aldrig kan säga nej (eftersom hon, till skillnad från mig, fortfarande har hopp om mänsklighetens inneboende GODA). Jag ser direkt hans aura som blinkar drunk-and-stupid och betackar mig. Lutar mig in i en konversation med syrran när han dänger ner bredvid westbang och lägger armen om henne. Typ.
Sen går det som det går.
Och hela mitt FÖRAKT om människor växer sig monstruöst stort och måste få släppas ut. Ungefär: hur i jävla fan kan det finnas så många människor som är så DUMMA i huvudet. Det kan ju inte bara vara för att övermänniskor som jag själv(!) ska få verka lite smartare. Men faktiskt, komma fram och dra sina jävla lines och vara otrevliga och äckliga. Vad har de för LIV? Hur står de UT?
Hela min person utstrålar ett stort hädiskt FUCK OFF som de inte ens märker. Istället kommenterar den nyktraste (som var rätt så dyngad): "Du ser bara road ut."
Jag var för i helvete inte road. Om du tyckte att JAG såg road ut hur fan ska inte de RIKTIGT hatiska se ut då? Eller så är det helt enkelt jag som är värst. Ibland känns det så. Men ORKA!!!!!
Och självklart kan jag låtsas. Jag gör det stundtals till en början. Men det slutar i princip alltid på samma sätt.
Med att jag blir rabiat och livsfarlig och fradgande för att någon av mina vänner blir upprörd över att de flesta människor är störda i huvudet.
Så var det med det.
Litet utbrott men
nu är det OK.
Innan färden in till CITY hann jag dock med diverse sällskapsspel med syrran. Hela barndomsregistret. Krypcasino. Chicago. Scrabble. Vendetta. Nya Finans.
Det var fint. Hon är fin och fantastisk.
Och här sitter jag ännu en kväll alldeles för sent uppe utan att gå och lägga mig.
Så kan det gå.
Tydligen.
/a
Inte jag i alla fall.
Sen blir det så där ändå.
Men sitter vid bordet med två kannor öl framför sig. Pratar om Jocke som jag var kär i när jag gick i nian eftersom puben spelar en låt som jag ALDRIG trodde att de skulle spela DÄR. Brings back memories och så. Sen dräller det in någon jävla göteborgare som vill prata med w. Så klart. Hon är ju värsta älvan och allt. Flickan som aldrig kan säga nej (eftersom hon, till skillnad från mig, fortfarande har hopp om mänsklighetens inneboende GODA). Jag ser direkt hans aura som blinkar drunk-and-stupid och betackar mig. Lutar mig in i en konversation med syrran när han dänger ner bredvid westbang och lägger armen om henne. Typ.
Sen går det som det går.
Och hela mitt FÖRAKT om människor växer sig monstruöst stort och måste få släppas ut. Ungefär: hur i jävla fan kan det finnas så många människor som är så DUMMA i huvudet. Det kan ju inte bara vara för att övermänniskor som jag själv(!) ska få verka lite smartare. Men faktiskt, komma fram och dra sina jävla lines och vara otrevliga och äckliga. Vad har de för LIV? Hur står de UT?
Hela min person utstrålar ett stort hädiskt FUCK OFF som de inte ens märker. Istället kommenterar den nyktraste (som var rätt så dyngad): "Du ser bara road ut."
Jag var för i helvete inte road. Om du tyckte att JAG såg road ut hur fan ska inte de RIKTIGT hatiska se ut då? Eller så är det helt enkelt jag som är värst. Ibland känns det så. Men ORKA!!!!!
Och självklart kan jag låtsas. Jag gör det stundtals till en början. Men det slutar i princip alltid på samma sätt.
Med att jag blir rabiat och livsfarlig och fradgande för att någon av mina vänner blir upprörd över att de flesta människor är störda i huvudet.
Så var det med det.
Litet utbrott men
nu är det OK.
Innan färden in till CITY hann jag dock med diverse sällskapsspel med syrran. Hela barndomsregistret. Krypcasino. Chicago. Scrabble. Vendetta. Nya Finans.
Det var fint. Hon är fin och fantastisk.
Och här sitter jag ännu en kväll alldeles för sent uppe utan att gå och lägga mig.
Så kan det gå.
Tydligen.
/a
fredag 2 januari 2009
Minnesmärke från mig med
Jag har varit i Skåne i en vecka, förstår att våra bloggläsande massor har undrat sig blå, men nu är jag tillbaks! Nyår firades i en charmigt hus på Österlen med min pojkvän, min äldsta vän och hennes pojkvän som råkar vara min pojkväns bästa vän. Parmiddagigt värre kan man ju tycka, men ta med i beräkningen att mina fläckvisa minnen från kvällen bland annat består av att min pojkvän håller mig upp och ner i anklarna och skakar mig frenetiskt (jag hade hicka) samt att pojkvän nr 2 tycker att det vore en fin idé att bada i ett stormpiskat östersjön framåt fyrarycket på morgonen.
Anyhow:
Gjorde du något 2008 som du aldrig gjort förut?
Jag skaffade Ett Riktigt Jobb och lärde mig väldigt mycket om hur the arbetsmarknad funkar. Det var också det vuxnaste året någonsin.
Höll du några av dina nyårslöften?
Jag tänkte lite halvengagerat att jag skulle simma varje vecka men det sket sig i mars någon gång...
Kommer du ha några nya för 2009?
Ja. Se ovan.
Blev någon/några av dina vänner föräldrar 2007?
Ja, en jobbarkompis. Hon är några år äldre än mig, själv känner jag stark panik vid tanken på att bli gravid.
Är det något du saknade år 2008 som du vill ha år 2009?
Ännu mer resor, och så vill jag träffa mina vänner mer, och inte bara för att festa.
Vilket datum från år 2008 kommer du alltid minnas, och varför?
Datum är inte min grej, jag minns aldrig när någon fyller år och det slog mig just att jag fyller år imorgon. Men semestern i Grekland eftersom det känns (klyschvarning) som att komma hem varje gång jag är där.
Vad var din största framgång 2008?
Bra jobb och ett himla lungt och förnöjt psyke.
Har du varit sjuk eller skadat dig?
Nej. Är iofs vrålförkyld nu med ögoninflammation och fläskig munherpes, tack pojkvän.
Bästa köpet?
Nöjen och resor. Har köpt väldigt lite kläder, börjar bli läskigt obrydd (för att vara mig vilket ändå betyder att jag ligger på en rätt neurotisk nivå).
Vad spenderade du mest pengar på?
Upplevelser, typ restaurang, klubb och resor.
Gjorde någonting dig riktigt glad?
- En gång var mitt mål att leva i förnöjsamhet, nu gör jag det och när det slår mig är jag glad (fast också lite ledsen, wtf?).
- Långa samtal med vänner, driva av vin och filosofilust.
Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om år 2007?
Jag är en vampyr - Markus Krunegård
En sång med Yelle.
Sånger av Vapnet... Nån dude som sjunger "torn on the platform" alltså, namedropping när det gäller musik är jag så dålig på.
Var du gladare eller ledsnare 2007 jämfört med tidigare år?
Gladare. Så jävla mycket gladare. Fast eftersom sorgen är poetens kärna så antar jag att jag har missat hur mycket som helst. Inte för att jag är någon poet då. Men du fattar. (snor den rakt av)
Vad önskar du att du gjort mer?
Träffat Andrea. Rest. Sparat pengar.
Vad önskar du att du gjort mindre?
Nojjat över saker som hände förra och förrförra och förrförrförra året och en del år innan dess.
Blev du kär i år?
Jag är ju kär i min pojkvän, ibland mindre och ibland mer.
Favoritprogram på teve?
Mad Men. House. Dokumentärer i stil med "jag tänder på amputerade"...
Hatar du någon nu som du inte hatade i början av 2007?
Nej.
Bästa boken du läste i år?
Jag har läst så ovanligt lite böcker i år (NYÅRSLÖFTE!). Och ingen fastnade. Eller jo den där boken jag lånade av Andrea om en flicka som blir omhändertagen av Yetis i Himalaya haha...
Största musikaliska upptäckten?
Yeasayer.
Något du önskade dig och fick?
Önskade mig inga saker direkt, de jag ville ha köpte jag.
Bästa film?
Inte fan var det alla slasherfilmer från tidigt åttiotal... Vet ej. 2009 får gå i bokens och filmens tecken.
Vad gjorde du på din födelsedag?
Eftersom den är så nära nyår brukar jag aldrig festa då. Antingen gjorde jag inget särskilt på just den dagen, firandet får komma någon vecka efter.
Finns det någonting som skulle gjort ditt 2008 ännu bättre?
Mer resor. Träffa vänner mer. Lite mer kultur, typ teater och böcker och filmer där folk inte bli radioaktiva zombies.
Vad fick dig att må bra?
Micke.
Vänner.
Grekland.
Vilken politisk debatt engagerade dig mest?
Valet i USA. Miljöförstöring och utfiske av havet, men det var jag ju tvungen till eftersom jag hjälpte till att ordna en konferens om det.
En värdefull läxa du lärt dig i år?
Det är enklare än du tror och du klarar dig alltid.
Citera en sångtext som summerar 2008:
Som sagt, inte min grej, jag kommer inte på något utan vill väl dra till med samma gamla Billiejazz som alltid. Men det summerar ju inte 2008, det summerar ju mitt liv, typ.
/j
Anyhow:
Gjorde du något 2008 som du aldrig gjort förut?
Jag skaffade Ett Riktigt Jobb och lärde mig väldigt mycket om hur the arbetsmarknad funkar. Det var också det vuxnaste året någonsin.
Höll du några av dina nyårslöften?
Jag tänkte lite halvengagerat att jag skulle simma varje vecka men det sket sig i mars någon gång...
Kommer du ha några nya för 2009?
Ja. Se ovan.
Blev någon/några av dina vänner föräldrar 2007?
Ja, en jobbarkompis. Hon är några år äldre än mig, själv känner jag stark panik vid tanken på att bli gravid.
Är det något du saknade år 2008 som du vill ha år 2009?
Ännu mer resor, och så vill jag träffa mina vänner mer, och inte bara för att festa.
Vilket datum från år 2008 kommer du alltid minnas, och varför?
Datum är inte min grej, jag minns aldrig när någon fyller år och det slog mig just att jag fyller år imorgon. Men semestern i Grekland eftersom det känns (klyschvarning) som att komma hem varje gång jag är där.
Vad var din största framgång 2008?
Bra jobb och ett himla lungt och förnöjt psyke.
Har du varit sjuk eller skadat dig?
Nej. Är iofs vrålförkyld nu med ögoninflammation och fläskig munherpes, tack pojkvän.
Bästa köpet?
Nöjen och resor. Har köpt väldigt lite kläder, börjar bli läskigt obrydd (för att vara mig vilket ändå betyder att jag ligger på en rätt neurotisk nivå).
Vad spenderade du mest pengar på?
Upplevelser, typ restaurang, klubb och resor.
Gjorde någonting dig riktigt glad?
- En gång var mitt mål att leva i förnöjsamhet, nu gör jag det och när det slår mig är jag glad (fast också lite ledsen, wtf?).
- Långa samtal med vänner, driva av vin och filosofilust.
Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om år 2007?
Jag är en vampyr - Markus Krunegård
En sång med Yelle.
Sånger av Vapnet... Nån dude som sjunger "torn on the platform" alltså, namedropping när det gäller musik är jag så dålig på.
Var du gladare eller ledsnare 2007 jämfört med tidigare år?
Gladare. Så jävla mycket gladare. Fast eftersom sorgen är poetens kärna så antar jag att jag har missat hur mycket som helst. Inte för att jag är någon poet då. Men du fattar. (snor den rakt av)
Vad önskar du att du gjort mer?
Träffat Andrea. Rest. Sparat pengar.
Vad önskar du att du gjort mindre?
Nojjat över saker som hände förra och förrförra och förrförrförra året och en del år innan dess.
Blev du kär i år?
Jag är ju kär i min pojkvän, ibland mindre och ibland mer.
Favoritprogram på teve?
Mad Men. House. Dokumentärer i stil med "jag tänder på amputerade"...
Hatar du någon nu som du inte hatade i början av 2007?
Nej.
Bästa boken du läste i år?
Jag har läst så ovanligt lite böcker i år (NYÅRSLÖFTE!). Och ingen fastnade. Eller jo den där boken jag lånade av Andrea om en flicka som blir omhändertagen av Yetis i Himalaya haha...
Största musikaliska upptäckten?
Yeasayer.
Något du önskade dig och fick?
Önskade mig inga saker direkt, de jag ville ha köpte jag.
Bästa film?
Inte fan var det alla slasherfilmer från tidigt åttiotal... Vet ej. 2009 får gå i bokens och filmens tecken.
Vad gjorde du på din födelsedag?
Eftersom den är så nära nyår brukar jag aldrig festa då. Antingen gjorde jag inget särskilt på just den dagen, firandet får komma någon vecka efter.
Finns det någonting som skulle gjort ditt 2008 ännu bättre?
Mer resor. Träffa vänner mer. Lite mer kultur, typ teater och böcker och filmer där folk inte bli radioaktiva zombies.
Vad fick dig att må bra?
Micke.
Vänner.
Grekland.
Vilken politisk debatt engagerade dig mest?
Valet i USA. Miljöförstöring och utfiske av havet, men det var jag ju tvungen till eftersom jag hjälpte till att ordna en konferens om det.
En värdefull läxa du lärt dig i år?
Det är enklare än du tror och du klarar dig alltid.
Citera en sångtext som summerar 2008:
Som sagt, inte min grej, jag kommer inte på något utan vill väl dra till med samma gamla Billiejazz som alltid. Men det summerar ju inte 2008, det summerar ju mitt liv, typ.
/j
torsdag 1 januari 2009
minnesmärke
Gjorde du något 2008 som du aldrig gjort förut?
- Jag var en sväng på NoK.
- Och en sväng i Turkiet.
- Jag blev sambo med min p-vän för att jag inte hade någon annanstans att bo.
- Började läsa litteraturvetenskap och plöjde en jäkla massa klassiker.
- Jag träffade en fantastiskt fin vän som jag dricker vin med ibland och pratar om stora saker.
- Jag fick mitt första C. (fortfarande plågsamt att prata om det!)
Höll du några av dina nyårslöften?
Jag hade inget. Har nog många löften till mig själv som jag ska hålla ändå. Typ, att inte banka huvudet i väggen, hålla mig på mattan, kamma luggen, hålla mig i skinnet osv etc
Kommer du ha några nya för 2009?
Nä. Se ovan.
Blev någon/några av dina vänner föräldrar 2007?
Nej.. Det har bara hänt en gång och jag vet fortfarande inte hur jag ska reagera. Läskigt det där. Dock ska en som spelade bas i ett band jag var med i på högstadiet få barn i år.. Jätteläskigt.
Är det något du saknade år 2008 som du vill ha år 2009?
En bok om Bermudatriangeln!! En disciplin att dö för.
Vilket datum från år 2008 kommer du alltid minnas, och varför?
16 september. Då ringde Petra.
Vad var din största framgång 2008?
Ja det var väl också när Petra ringde. Eller att inte sambolivet får mig att freaka. Det är bra för mitt psyke det där. Att bo tillsammans.
Har du varit sjuk eller skadat dig?
Frisk som en humla på sommaren.
Bästa köpet?
PS på Tradera och ett sprillans FF9!
Vad spenderade du mest pengar på?
Inget speciellt. Jag har sparat jättemycket pengar för att kunna resa nästa år. Iår. Alltså.
Gjorde någonting dig riktigt glad?
- Att träffa min syster i Uppsala den där gången när jag inte orkade ta hand om mig själv.
- Bo i Aspis.
Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om år 2007?
Pleasure songs - the Mary Onettes
Flume - Bon Iver
Jag är en vampyr - Markus Krunegård
Var du gladare eller ledsnare 2006 jämfört med tidigare år?
Gladare. Så jävla mycket gladare. Fast eftersom sorgen är poetens kärna så antar jag att jag har missat hur mycket som helst. Inte för att jag är någon poet då. Men du fattar.
Vad önskar du att du gjort mer?
Träffat Jessica. Skrivit.
Vad önskar du att du gjort mindre?
Nojjat över saker som hände förra året.
Blev du kär i år?
Ja.
Favoritprogram på teve?
Twin Peaks. Gossip Girl. Six feet under. True blood.
Hatar du någon nu som du inte hatade i början av 2007?
Orka hata!
Bästa boken du läste i år?
Svår fråga. Kanske Wuthering Heights, eller den grep mig. Den jag sträckläste snabbast utan att vara tvungen var Twilight-sagan. Francoise Sagans Själens blåmärken var fin. Stormen & Vreden av Faulkner fantastisk. Några fina Bukowski... Ja. Hm. Om jag hade läst Joyces Ulysseus hade jag nog svarat den. Så jag gör det. I brist på bättre klara svar.
Största musikaliska upptäckten?
The Mary Onettes
Något du önskade dig och fick?
Jag ade länge önskat final fantasy IX så det gav jag till mig själv.
Bästa film?
Min första kärlek av Louis Malle. Vet inte vad den heter på franska.
Vad gjorde du på din födelsedag?
Var full. Bakade en tårta. Gick på en tråkig klubb på Marie Laveau.
Finns det någonting som skulle gjort ditt 2008 ännu bättre?
Självklart. Vad hände med alla deep shit-diskussioner? Jag vet bara tre personer som kan prata ordentligt (!) om sånt. Två bor i Umeå och den tredje kan jag liksom inte träffa.
Om inte Ronja hade dött.
Vad fick dig att må bra?
Frostis kärlek.
Petra.
Sosa.
Nefflan.
Ronja.
Vilken politisk debatt engagerade dig mest?
Ingen mer än någon annan.
En värdefull läxa du lärt dig i år?
Om du är rädd så händer det.
Citera en sångtext som summerar 2008:
there’s nothing I can do to heal you
if you let it all begin
there’s nothing I can do to please you
if I could run along beside you
never stop to look around
i would probably see the world through your eyes
and you say you have to be there
cause you feel so ordinary
but you know how much you need me
when the sadness comes for you
and I know you feel
the weight that’s on your back
can get you through
when lost is all you have
when lost is all you have
how many years have you forgotten
have you ever been awake
something is gone cause you’re not open
I never believed I’d find your heart here
the end is something new
I never believed I had to go there
I never believed I had to go there
and you say you have to be there
cause you feel so ordinary
but you know how much you need me
when the sadness comes for you
and I know you feel
the weight that’s on your back
can get you through
when lost is all you have
when lost is all you have
when all you do is wrong
when all you feel is wrong
if I could dream away
when all you do is wrong
when all you feel is wrong
if I could dream away
if I could dream away
when all you do is wrong
when all you feel is wrong
if I could dream away
if I could dream away
if I could dream away
/a
- Jag var en sväng på NoK.
- Och en sväng i Turkiet.
- Jag blev sambo med min p-vän för att jag inte hade någon annanstans att bo.
- Började läsa litteraturvetenskap och plöjde en jäkla massa klassiker.
- Jag träffade en fantastiskt fin vän som jag dricker vin med ibland och pratar om stora saker.
- Jag fick mitt första C. (fortfarande plågsamt att prata om det!)
Höll du några av dina nyårslöften?
Jag hade inget. Har nog många löften till mig själv som jag ska hålla ändå. Typ, att inte banka huvudet i väggen, hålla mig på mattan, kamma luggen, hålla mig i skinnet osv etc
Kommer du ha några nya för 2009?
Nä. Se ovan.
Blev någon/några av dina vänner föräldrar 2007?
Nej.. Det har bara hänt en gång och jag vet fortfarande inte hur jag ska reagera. Läskigt det där. Dock ska en som spelade bas i ett band jag var med i på högstadiet få barn i år.. Jätteläskigt.
Är det något du saknade år 2008 som du vill ha år 2009?
En bok om Bermudatriangeln!! En disciplin att dö för.
Vilket datum från år 2008 kommer du alltid minnas, och varför?
16 september. Då ringde Petra.
Vad var din största framgång 2008?
Ja det var väl också när Petra ringde. Eller att inte sambolivet får mig att freaka. Det är bra för mitt psyke det där. Att bo tillsammans.
Har du varit sjuk eller skadat dig?
Frisk som en humla på sommaren.
Bästa köpet?
PS på Tradera och ett sprillans FF9!
Vad spenderade du mest pengar på?
Inget speciellt. Jag har sparat jättemycket pengar för att kunna resa nästa år. Iår. Alltså.
Gjorde någonting dig riktigt glad?
- Att träffa min syster i Uppsala den där gången när jag inte orkade ta hand om mig själv.
- Bo i Aspis.
Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om år 2007?
Pleasure songs - the Mary Onettes
Flume - Bon Iver
Jag är en vampyr - Markus Krunegård
Var du gladare eller ledsnare 2006 jämfört med tidigare år?
Gladare. Så jävla mycket gladare. Fast eftersom sorgen är poetens kärna så antar jag att jag har missat hur mycket som helst. Inte för att jag är någon poet då. Men du fattar.
Vad önskar du att du gjort mer?
Träffat Jessica. Skrivit.
Vad önskar du att du gjort mindre?
Nojjat över saker som hände förra året.
Blev du kär i år?
Ja.
Favoritprogram på teve?
Twin Peaks. Gossip Girl. Six feet under. True blood.
Hatar du någon nu som du inte hatade i början av 2007?
Orka hata!
Bästa boken du läste i år?
Svår fråga. Kanske Wuthering Heights, eller den grep mig. Den jag sträckläste snabbast utan att vara tvungen var Twilight-sagan. Francoise Sagans Själens blåmärken var fin. Stormen & Vreden av Faulkner fantastisk. Några fina Bukowski... Ja. Hm. Om jag hade läst Joyces Ulysseus hade jag nog svarat den. Så jag gör det. I brist på bättre klara svar.
Största musikaliska upptäckten?
The Mary Onettes
Något du önskade dig och fick?
Jag ade länge önskat final fantasy IX så det gav jag till mig själv.
Bästa film?
Min första kärlek av Louis Malle. Vet inte vad den heter på franska.
Vad gjorde du på din födelsedag?
Var full. Bakade en tårta. Gick på en tråkig klubb på Marie Laveau.
Finns det någonting som skulle gjort ditt 2008 ännu bättre?
Självklart. Vad hände med alla deep shit-diskussioner? Jag vet bara tre personer som kan prata ordentligt (!) om sånt. Två bor i Umeå och den tredje kan jag liksom inte träffa.
Om inte Ronja hade dött.
Vad fick dig att må bra?
Frostis kärlek.
Petra.
Sosa.
Nefflan.
Ronja.
Vilken politisk debatt engagerade dig mest?
Ingen mer än någon annan.
En värdefull läxa du lärt dig i år?
Om du är rädd så händer det.
Citera en sångtext som summerar 2008:
there’s nothing I can do to heal you
if you let it all begin
there’s nothing I can do to please you
if I could run along beside you
never stop to look around
i would probably see the world through your eyes
and you say you have to be there
cause you feel so ordinary
but you know how much you need me
when the sadness comes for you
and I know you feel
the weight that’s on your back
can get you through
when lost is all you have
when lost is all you have
how many years have you forgotten
have you ever been awake
something is gone cause you’re not open
I never believed I’d find your heart here
the end is something new
I never believed I had to go there
I never believed I had to go there
and you say you have to be there
cause you feel so ordinary
but you know how much you need me
when the sadness comes for you
and I know you feel
the weight that’s on your back
can get you through
when lost is all you have
when lost is all you have
when all you do is wrong
when all you feel is wrong
if I could dream away
when all you do is wrong
when all you feel is wrong
if I could dream away
if I could dream away
when all you do is wrong
when all you feel is wrong
if I could dream away
if I could dream away
if I could dream away
/a
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)