en kanin är en kanin är en kanin

Jag jobbar ibland i en butik som säljer massa spännande grejer, till exempel ett gipsblock ur vilket man kan gräva fram ett dinosaurieskelett (vilket vore den perfekta presenten till Andrea), insektsluppar och mjukisdjur i form av diverse exotiska djur. Det är många barn som handlar, många barn som lägger svettiga hopskrynklade tjugolappar på disken och shoppar upp veckopengen. Idag tultade en liten tjej fram till mig. Hon hivar upp ett murmeldjursmjukisdjur (ett ord man inte skriver så ofta!) och ler glatt och tandlöst.
- Äj det häj en kanin? säger hon.
-Öh, näee säger jag och vänder på djuret medans jag förösker klura ut vad etiketten med "Yellow bellied marmot" betyder.
- Inte en kanin? säger hon med darr på läppen. Hennes pappa uppfattar situationen.
- Jo det ÄR en kanin stumpan, utbriser han och ger mig en vädjande blick.
- Ja, jo, säger jag, SJÄLVKLART är det en kanin. En sorts kanin ja...
De betalar för kaninen in spe och flickan rusar glatt ut och ropar "mammaaa jag har en KAANIIIIN!!!" Pappan rusar efter för att tysta mamman innan hon hinner begå ett fatalt misstag.

klockren kanin
/j