Gymet - jag kom, jag såg, jag skrek av skräck

Gymet var en upplevelse. Flera rum packade med massa maskiner av blänkande stål och svart gummi och bland dem puffande och stånkande män som svingade hantlar. Jag kände mig väldigt malplacerad och fattade inte vad hälften av maskinerna var till för. De såg ut som medeltida tortyrredskap som fått en makeover á la tidigt åttiotal.

sätt en svart sittplatta och en hantel på den här och du har en egen gymmaskin

Men, inte nog med att det var fullt av läskiga tortyrmaskiner, de körde även med psykisk tortyr i form av spegelklädda väggar. Man kunde inte komma undan från bilden av sig själv, reflekterad fyrafaldigt och jag insåg att jag har typ världens största röv. Kände mig som stackars Sara Baartman. Seriöst, man skulle kunna balansera en tekopp på det där fanskapet, inte konstigt att jag alltid har kjol när det där är vad som döljer sig under. Bad paniskt Micke att visa mig nån shysst stjärtträningsmaskin. Tyvärr fanns det bara en, en spänstig stjärt är tydligen inte top priority bland tuffa kroppsbyggare. De är ju liksom inte där för att fixa till sitt utseende, nej nej, det handlar ju om manliga saker man måste kunna i dagens samhälle, typ strypa en björn med sina svällande biceps. Rövmaskinen var ändå ingen hit, jag var tvungen att liksom ligga över en slags trekant så att den felande delen pekade rakt upp i luften och man i spegeln kunde kika rätt in i min urringning och även ta sig en god titt på mitt svettiga anlete. Jag fann mig längta efter en drink och en stillsam bok.

Så gym var nog inte min grej. Jag vill ha en träning som är behaglig och svettfri. På tv-shop säljer de elektriska plattor som man ska spänna på sig och så tränar de en medans man sitter framför datorn. Det vore nog det ideala för mig.
/j