Det går ej att beskriva ledan jag känner när jag läser/hör kommentarer som den ovan. Inte sällan sägs det med en air av självrättfärdighet, som om man har sagt sanningar som inte får sägas i det här politiskt korrekta feministstyrda landet.
I jobbet får jag ibland tampas med sådana som på allvar tror att det finns en elitistisk vänsterfeministgaylobby som styr media och lever för att göra livet surt för vanligt folk. De är ofta väldigt upprörda och vill sällan diskutera. Mest verkar de vilja skrika/skriva av sig och säga att feminister är dumma (fula/onaturliga/oknullade). Jag kan inte för mitt liv förstå varför de blir så upprörda när könsroller ifrågasätts. Vad är det som är så läskigt, så hotande? Det handlar ju inte om att göra varenda människa till en könlös varelse iklädd säck som sköter sin fortplantning via tub. Det handlar om att få välja. Att få välja sin könsroll eller brist på könsroll eller mix av könsroll oavsett den kroppsdel som råkar sitta mellan dina lår (det känns verkligen som om jag slår in öppna dörrar genom att påpeka det uppenbara). De har redan valt sin som "män som är män och kvinnor som är kvinnor" (fatta vad ett sånt uttalande skulle kunna dissekeras och hur innehållslöst det egentligen är) men vad är det som är så jobbigt med att andra väljer annorlunda? Vad?
Jag önskar verkligen att någon som på allvar tycker att det är fruktansvärt att en man får heta Madeleine, att en man försöker amma eller att barn som anmäler extremt stereotyp reklam sansat kunde förklara varför för mig. Jag vill förstå men finner det svårt eftersom jag inte ser det som att ta ifrån någon en könsroll som de trivs med, utan att lägga till fler alternativ.
Eller så ska jag bara sluta läsa artikelkommentarer på Aftonbladet. Det verkar ju inte vara de skarpaste knivarna i lådan som hänger där.
/j
tisdag 6 oktober 2009
måndag 5 oktober 2009
köldilskan
Om det skulle vara så att svenskar är reserverade och osociala, som utlandssvenskar älskar att kommentera (underförstått att själv är man minsann inte sådär svensk) så tror jag inte att det är något djupt rotat personlighetsdrag utan att det helt enkelt beror på kylan. På sommaren är svensken glad och spontan, på vintern är det så satans kallt att all energi går åt till att i tanken upprepa "det går över det går över det går över". Klart att man inte pallar med att vara glittrande glad då. Och eftersom Sverige är skitkallt mest hela tiden kanske det bestående intrycket är en småsur befolkning.
Eller jag vet inte, så funkar jag i alla fall. Få saker gör mig så arg som kyla, så nu på höstkanten är jag kolerisk mest hela tiden. Kylan är ett obehag som jag inte kan göra något åt, och när man är maktlös blir man lätt förbannad. Eller apatisk, vilket jag blir när jag rasat klart framåt kvällen. På morgonen när jag hasar iväg till jobbet är jag arg och frusen, på lunchen jävligt ilsken, vid trefikan kokar det i mig när jag tänker på den satans vargavintern framför oss och när jag kommer hem avreagerar jag mig på min stackars sambo för att sedan ligga apatisk i soffan resten av kvällen. Eller, ibland far jag kanske ut i en bitchig tirad, bara så att han ska veta att jag lever.
Nej, jag ser inget mysigt med hösten. Alla som säger att hösten är mysig och romantisk och luften är så krispigt klar måste ljuga för sig själva, antingen det eller så är de galna. Visst, det kanske kommer en eller två dagar med solsken och brandgula löv, men resten av det råkalla regnslaskiga limbo som leder raka vägen ner i vinterhelvetet då? Det är outhärdligt och ni vet det. Alla koppar med te, randiga halsdukar och lager-på-lager mode är bara överlevnadsstrategier, för utan varma kläder och drycker skulle vi alla dö. Bokstavligt talat. Och ett surt humör är faktiskt förståeligt om man kämpar för sitt liv sex månader om året.
/j
Eller jag vet inte, så funkar jag i alla fall. Få saker gör mig så arg som kyla, så nu på höstkanten är jag kolerisk mest hela tiden. Kylan är ett obehag som jag inte kan göra något åt, och när man är maktlös blir man lätt förbannad. Eller apatisk, vilket jag blir när jag rasat klart framåt kvällen. På morgonen när jag hasar iväg till jobbet är jag arg och frusen, på lunchen jävligt ilsken, vid trefikan kokar det i mig när jag tänker på den satans vargavintern framför oss och när jag kommer hem avreagerar jag mig på min stackars sambo för att sedan ligga apatisk i soffan resten av kvällen. Eller, ibland far jag kanske ut i en bitchig tirad, bara så att han ska veta att jag lever.
Nej, jag ser inget mysigt med hösten. Alla som säger att hösten är mysig och romantisk och luften är så krispigt klar måste ljuga för sig själva, antingen det eller så är de galna. Visst, det kanske kommer en eller två dagar med solsken och brandgula löv, men resten av det råkalla regnslaskiga limbo som leder raka vägen ner i vinterhelvetet då? Det är outhärdligt och ni vet det. Alla koppar med te, randiga halsdukar och lager-på-lager mode är bara överlevnadsstrategier, för utan varma kläder och drycker skulle vi alla dö. Bokstavligt talat. Och ett surt humör är faktiskt förståeligt om man kämpar för sitt liv sex månader om året.
/j
tisdag 15 september 2009
fredag 4 september 2009
torsdag 3 september 2009
fredag 28 augusti 2009
kverulantisk x2
upptäckte precis att jag är SÄMST på engelska och att alla texter på kandidatkursen är på..... just det: på ENGELSKA!!
:(
DUBBEL :( :( !!!!!
det är så man vill grina alltså.
/a
:(
DUBBEL :( :( !!!!!
det är så man vill grina alltså.
/a
Kattfnatt
Jag har blivit som en sån där morsa som snackar om sitt barn hela tiden, som tycker att barnet är det vackraste världen sett och med all säkerhet även det intelligentaste. Skillnaden är att mitt barn är en bastant hårig herre i sina bästa år; min fantastiska katt! Allt han gör är så roligt, så bedårande, visar på en sådan klokhet (nåja, med viss reservation, han såg inte så intelligent ut när han igår försökte klämma in sin enorma kropp i det lilla utrymmet mellan soffan och golvet).
Jag hade aldrig trott att det skulle vara en sån glädje att ha katt. Jag hade glömt hur rogivande det är att somna med en spinnande katt tryckt tätt intill. Men min katt kommer när jag går och lägger mig, jag ropar på honom och han svarar mjaou någonstans i lägenheten. Jag ropar igen och mjaouet kommer närmre. Till slut galopperar han in med sin massiva kroppshydda i sovrummet och hoppar upp i sängen där han gärna lägger sig så att jag är så obekväm som möjligt. Då klappar jag honom tills han vibrerar av spinnande och jag fånflinar ut i mörkret.
Det jävliga är ju att jag är allergisk. Jag tar antihistamintabletter när jag ska hem till folk som har katt. Utan dem får jag eksem, rinnande ögon och lika rinnande näsa. Så jag vet inte hur det här ska gå. Om jag inte hade tagit honom hade han blivit avlivad (MÖRDAD!) och det vore ju grymt att lämna bort honom igen, han verkar trivas hos oss. Och jag trivs kopiöst med honom, men min kropp gör det inte.
/j
Jag hade aldrig trott att det skulle vara en sån glädje att ha katt. Jag hade glömt hur rogivande det är att somna med en spinnande katt tryckt tätt intill. Men min katt kommer när jag går och lägger mig, jag ropar på honom och han svarar mjaou någonstans i lägenheten. Jag ropar igen och mjaouet kommer närmre. Till slut galopperar han in med sin massiva kroppshydda i sovrummet och hoppar upp i sängen där han gärna lägger sig så att jag är så obekväm som möjligt. Då klappar jag honom tills han vibrerar av spinnande och jag fånflinar ut i mörkret.
Det jävliga är ju att jag är allergisk. Jag tar antihistamintabletter när jag ska hem till folk som har katt. Utan dem får jag eksem, rinnande ögon och lika rinnande näsa. Så jag vet inte hur det här ska gå. Om jag inte hade tagit honom hade han blivit avlivad (MÖRDAD!) och det vore ju grymt att lämna bort honom igen, han verkar trivas hos oss. Och jag trivs kopiöst med honom, men min kropp gör det inte.
/j
kverulantisk anakoret i sin egen pannkakssmet
Man råkar sova femton timmar i ren chock och när man vaknar fattar man ingenting, jag överdriver inte: INGENTING.
Ändå rätt skönt.
Jag har två problem, båda är besvärliga.
1. Luguber hemmasfär, objekt A går i cirklar, objekt B är aldrig hemma och när objekt B väl är det attackeras B genast av objekt C som verkar vara lite väl betagen i objekt A.
2. Kan jag lära mig hålla käften då?
Idag ska jag till skolan och skämmas. Igår blev jag ställd mot väggen, på riktigt alltså, och en madame stod några meter ifrån och sa saker som "där!", "bra, håll kvar den!", "rätta till kjolen", "vrid huvudet mer mot ljuset". Sen gick jag till ICA och köpte mat som jag inte orkade laga. Istället somnade jag.
Ibland känner jag för att bete mig som en galning, tycker nästan att det är synd att jag nästan jämt lyckas hejda mig.
Ibland känns det som att Petra har fått mig att stryka hela boken, (jag gör alltid som hon säger), att den är tom nu, som ett skal bara, kanske mer förståelig, men inte längre något som jag har skrivit. En gång försökte jag öva mig på att berätta vad den handlar om, då kom jag inte på någonting alls. Som om det bara var pärmarna kvar, trots att den inte ens har några pärmar än.
Och alla människor, de gör mig vettskrämd och alla andra liknande ord.
(skräckslagen, oerhört rädd, mycket rädd, livrädd, skrämd från vettet, panikslagen)
/a
Ändå rätt skönt.
Jag har två problem, båda är besvärliga.
1. Luguber hemmasfär, objekt A går i cirklar, objekt B är aldrig hemma och när objekt B väl är det attackeras B genast av objekt C som verkar vara lite väl betagen i objekt A.
2. Kan jag lära mig hålla käften då?
Idag ska jag till skolan och skämmas. Igår blev jag ställd mot väggen, på riktigt alltså, och en madame stod några meter ifrån och sa saker som "där!", "bra, håll kvar den!", "rätta till kjolen", "vrid huvudet mer mot ljuset". Sen gick jag till ICA och köpte mat som jag inte orkade laga. Istället somnade jag.
Ibland känner jag för att bete mig som en galning, tycker nästan att det är synd att jag nästan jämt lyckas hejda mig.
Ibland känns det som att Petra har fått mig att stryka hela boken, (jag gör alltid som hon säger), att den är tom nu, som ett skal bara, kanske mer förståelig, men inte längre något som jag har skrivit. En gång försökte jag öva mig på att berätta vad den handlar om, då kom jag inte på någonting alls. Som om det bara var pärmarna kvar, trots att den inte ens har några pärmar än.
Och alla människor, de gör mig vettskrämd och alla andra liknande ord.
(skräckslagen, oerhört rädd, mycket rädd, livrädd, skrämd från vettet, panikslagen)
/a
måndag 17 augusti 2009
söndag 16 augusti 2009
läskramp
Jag har skickat iväg min krönika med ett minimum av ändringar. Om man får veta att den inte skulle passa in i just det numrets tema så borde ju det kloka vara att skriva en ny. Men nä, jag ville inte döda min älskling och nu får jag sota för det. Inte ett ljud från min redaktör ännu. Är det a silent kill, liksom? Ring inte oss vi ringer dig?
Åhhh jag borde säga upp mig innan jag får sparken! Innan jag tappar stinget, innan jag bara lallar på och tror att jag skriver piffigt men egentligen är det bara crap. Det vore iofs en skön förändring. Nu tycker jag att allt jag skriver är crap och kan verkligen inte läsa det i tryck. Seriöst, kan inte, blir kallsvettig av ångest. Och då är det ändå bara ett fåtal krönikor om året i en rätt liten tidning.
A, hur känner du inför att läsa dina egna texter? Är det liksom objektivt? Ser du på den distanserat och ser vad som skulle kunna förbättras, vad som är bra osv?
/j
Åhhh jag borde säga upp mig innan jag får sparken! Innan jag tappar stinget, innan jag bara lallar på och tror att jag skriver piffigt men egentligen är det bara crap. Det vore iofs en skön förändring. Nu tycker jag att allt jag skriver är crap och kan verkligen inte läsa det i tryck. Seriöst, kan inte, blir kallsvettig av ångest. Och då är det ändå bara ett fåtal krönikor om året i en rätt liten tidning.
A, hur känner du inför att läsa dina egna texter? Är det liksom objektivt? Ser du på den distanserat och ser vad som skulle kunna förbättras, vad som är bra osv?
/j
fredag 14 augusti 2009
aj aj
Har du legat på en spikmatta, eller bara känt på en? De är supervassa, de gör ONT. Men ändå är folk som tokiga i dem, alla älskar spikmattor, folk blir botade från ryggproblem, sömproblem, fettproblem och hudproblem. De frigör endorfiner, säger de. Och ja, smärta gör ju det. Men jag tycker att det är lustigt att det krävdes ett exotiskt indifierande för att folk skulle kunna ta till sig det. Annars är ju smärta något som samhället skyr. Jag menar, att smärta ger en endorfinkick har ju en del vetat i evigheter. Men det är klart, självkarvande emos eller läderklädda pervon i dungeons är väl inte lika chict som milt leende gurus...
/j
/j
tisdag 11 augusti 2009
kss kss
Jag är rädd för att gå över övergångsställen, jag tänker mig att så fort min fot nuddar gatan kommer en galen bilist trycka gasen i botten och och göra köttmos av mig. Jag vet att det är helt irrationellt, särskilt i innerstan, där finns det ju massa vittnen... Men hur som helst, jag kollar höger-vänster-höger (eller är det tvärtom) en miljon gånger innan jag vågar mig över. Häromdagen gjorde jag så, en man bakom mig såg det och sa att man ska gå försiktigt över gatan. Jag nickade. När jag fortsatte gå gick han efter mig. Hej tjejen, tjejen, kss kss väste han. Vilka former, tjejen, hallå forsatte han och gjorde det där kss kss-ljudet igen, som när man kallar på en katt. Och jag gör inget, jag går snabbare med blicken fastnitad i marken tills jag svängde in i en affär som jag inte skulle in i. Hejdå, tjejen, sa mannen.
Senare nämnde jag det för Micke, inte som en grej utan bara i förbigående när vi pratade om dejtande, att ragga och sånt. Han blev upprörd. Han undrade varför jag inte gjorde något, varför jag inte ställde till en sen eller i alla fall frågade vad fan han höll på med. Jag blev förvånad över hans reaktion, för sådant där händer ju jämt och ständigt, särskilt på sommaren. Jag orkar inte konfrontera varje as som väser snusk, orkar inte säga till män som trycker sig mot mig på tunnelbana och bussar. Jag har blivit van och vill bara vara ifred så jag väljer den smidigaste vägen; att bara gå iväg, tyst. Inte alltid, men ofta.
När jag åker tunnelbana sent behandlar jag okända män som rabiessjuka hundar, jag kommer inte i närheten av dem och ser dem aldrig i ögonen. Jag vet att inte alla män är sjuka as, långt ifrån, men för mig har de alla tyvärr potentialen att vara det. Och så länge så länge jag gång på gång upplever hur män väser, trycker och blottar sig för mig kommer jag att fortsätta känna så. Det är för sorgligt och jag avskyr att jag drar alla okända män över en kam. Förlåt hörni, men jag är hellre safe than sorry.
/j
Senare nämnde jag det för Micke, inte som en grej utan bara i förbigående när vi pratade om dejtande, att ragga och sånt. Han blev upprörd. Han undrade varför jag inte gjorde något, varför jag inte ställde till en sen eller i alla fall frågade vad fan han höll på med. Jag blev förvånad över hans reaktion, för sådant där händer ju jämt och ständigt, särskilt på sommaren. Jag orkar inte konfrontera varje as som väser snusk, orkar inte säga till män som trycker sig mot mig på tunnelbana och bussar. Jag har blivit van och vill bara vara ifred så jag väljer den smidigaste vägen; att bara gå iväg, tyst. Inte alltid, men ofta.
När jag åker tunnelbana sent behandlar jag okända män som rabiessjuka hundar, jag kommer inte i närheten av dem och ser dem aldrig i ögonen. Jag vet att inte alla män är sjuka as, långt ifrån, men för mig har de alla tyvärr potentialen att vara det. Och så länge så länge jag gång på gång upplever hur män väser, trycker och blottar sig för mig kommer jag att fortsätta känna så. Det är för sorgligt och jag avskyr att jag drar alla okända män över en kam. Förlåt hörni, men jag är hellre safe than sorry.
/j
onsdag 5 augusti 2009
måndag 3 augusti 2009
gnäll, gnäll gnäll gnäll
Tillbaks på jobbet igen. Suck. En triljon mail och en jävla massa jobb, helt enkelt. En bekant sa att jobb inte ska vara kul, det är därför det heter jobb. Men åh. Jag var så jävla avundsjuk på Micke imorse, han låg och sov och har hela lediga dagen framför sig. Ok, strängt taget är han arbetslös men ändå.
Och eftersom jag gick ut som om sprit var vatten och jag inte druckit på år i lördags och därmed inte kunde sova alls på söndagen så mår jag sådär. Hjärnmos. Att man aldrig lär sig.
/j
Och eftersom jag gick ut som om sprit var vatten och jag inte druckit på år i lördags och därmed inte kunde sova alls på söndagen så mår jag sådär. Hjärnmos. Att man aldrig lär sig.
/j
lördag 1 augusti 2009
hej
För det första: Femte elementet är en fantastisk film! Hur kan man inte gilla en film som man får kort där det ploppar upp en gubbe som säger "You're a winner!" med rolig röst?
Igår såg jag thåström, han är fin. Min klasskamrat från lågstadiet var vakt och stod framför scenen. Det var sjukt, en gång var jag kär i honom, det var konstigt. Typ i sjuan eller så, då hade han svarta spikes och svinstora skatebrallor. Idag är jag bara kär i en och det är jocke thå, han är så otroligt fin. Framförallt när de spelade Miss huddinge -72 och Fanfanfan. SEn var det en kille som blev kär i mig också, hur man nu kan intressera sig för någon annan än THÅ när han är några meter från en, där man står pressad mot kravallstaketet precis som när man var fjorton bast och full i fan och hade långt hår (JAJA). Den där killen försökte i alla fall skydda mig från alla fulla äckliga typ bakom, det var rart av honom men jag blev ändå förbannad typ: "TRORU INTE JAG KAN RÅ OM MIG SJÄLV ELLER"- sa dock inget och armbågade mannen bakom mig, som envisades att lägga sitt huvud på mig axel, i magen- LOL!!
thå thå thå thå
i miss yooou
inte som att jag saknar honom lika mycket som jag saknade billy c när han hade sjungit stand inside your love för mig förra året, då höll jag på dö på riktigt och grät till och med, men jag saknar dig mycket joakim, du var så fin och bra igår och jag ringde till Linus när du spelade Die Mauer för att det är min och hans låt och han ringde mig när du spelade Die Mauer på Kirunafestivalen. Det var fint. Inte för att det hörs något genom telefonerna men ändååå, lite känsla borde det ju bli.
Du har en fin mössa också, skjortan däremot var lite för åttiotal. Men mest gillar jag din blick, den är så genomskinligt vansinnig på något sätt.
Och ikväll ska jag se Anna Ternheim sjunga What have I done och Shoreline och allt det där, jag ser fram emot det, även om det känns lite jobbigt att fixa håret just nu. Men bubbel har vi- det är väl allt som krävs?
Igår såg jag thåström, han är fin. Min klasskamrat från lågstadiet var vakt och stod framför scenen. Det var sjukt, en gång var jag kär i honom, det var konstigt. Typ i sjuan eller så, då hade han svarta spikes och svinstora skatebrallor. Idag är jag bara kär i en och det är jocke thå, han är så otroligt fin. Framförallt när de spelade Miss huddinge -72 och Fanfanfan. SEn var det en kille som blev kär i mig också, hur man nu kan intressera sig för någon annan än THÅ när han är några meter från en, där man står pressad mot kravallstaketet precis som när man var fjorton bast och full i fan och hade långt hår (JAJA). Den där killen försökte i alla fall skydda mig från alla fulla äckliga typ bakom, det var rart av honom men jag blev ändå förbannad typ: "TRORU INTE JAG KAN RÅ OM MIG SJÄLV ELLER"- sa dock inget och armbågade mannen bakom mig, som envisades att lägga sitt huvud på mig axel, i magen- LOL!!
thå thå thå thå
i miss yooou
inte som att jag saknar honom lika mycket som jag saknade billy c när han hade sjungit stand inside your love för mig förra året, då höll jag på dö på riktigt och grät till och med, men jag saknar dig mycket joakim, du var så fin och bra igår och jag ringde till Linus när du spelade Die Mauer för att det är min och hans låt och han ringde mig när du spelade Die Mauer på Kirunafestivalen. Det var fint. Inte för att det hörs något genom telefonerna men ändååå, lite känsla borde det ju bli.
Du har en fin mössa också, skjortan däremot var lite för åttiotal. Men mest gillar jag din blick, den är så genomskinligt vansinnig på något sätt.
Och ikväll ska jag se Anna Ternheim sjunga What have I done och Shoreline och allt det där, jag ser fram emot det, även om det känns lite jobbigt att fixa håret just nu. Men bubbel har vi- det är väl allt som krävs?
Gröna lund
fredag 31 juli 2009
Kvällen som inte blev
Ikväll ville jag: ny blå klänning + sambucca + dans dans dans + prat + lite för intima hemligheter + riche, debaser + folköl i tanto till solen går upp
Men det blev: rosa veluordress + mickes fantastiska äppelkaka + tacokoma + stora män i soffan + skitfilmen femte elementet (jag blev nedröstad av de stora männen, om jag hade fått välja hade det blivit Lady Chatterleys lover, OF COURSE!)
Jag hoppas innerligt att de i filmen har med den fantastiska repliken som jag banne mig ska tatuera in, eller iaf trycka på en tröja: Oh, intellectually I believe in having a good heart, a chirpy penis, a lively intelligence, and the courage to say "shit!" in front of a lady.
Skit i The Game, liksom, ovanstående är allt som behövs.
/j
Men det blev: rosa veluordress + mickes fantastiska äppelkaka + tacokoma + stora män i soffan + skitfilmen femte elementet (jag blev nedröstad av de stora männen, om jag hade fått välja hade det blivit Lady Chatterleys lover, OF COURSE!)
Jag hoppas innerligt att de i filmen har med den fantastiska repliken som jag banne mig ska tatuera in, eller iaf trycka på en tröja: Oh, intellectually I believe in having a good heart, a chirpy penis, a lively intelligence, and the courage to say "shit!" in front of a lady.
Skit i The Game, liksom, ovanstående är allt som behövs.
/j
tisdag 28 juli 2009
Let´s talk about sex. Alltså, verkligen.
Är less på folk som anser att pride gör sex osexigt (typ som här även om jag har hört åsikten framföras från fler än krönikören)eftersom man då pratar om sex, idkar sex och liksom bara fokuserar på sex mest hela tiden. Sex är ju inget man ska prata om, det ska bara falla sig naturligt och att prata om det tar udden av detta naturliga, djuriska. Vilket säkert är fine and dandy om man vill idka lite vaniljigt hetrosex, men för resten av världen vars sexualitet inte är norm så är det klart som fan att det hjälper att prata om det. Om man pratar om det slipper man känna sig som ett ensamt freak. Om man pratar om det får man lära sig hur man ska idka sitt föredragna sex på ett säkert sätt. Om man pratar om det hittar man andra som också gillar ens föredragna sex. Och de som inte tycker att sex ska pratas sönder behöver inte lyssna. De behöver inte gå på Pride. Och de behöver för det delen inte heller kolla på filmer och läsa tidningar och söndagsbilagor, där pratas det om vaniljigt heterosex mest hela tiden. Men då är det tydligen ok.
/j
/j
tisdag 21 juli 2009
lördag 18 juli 2009
Jag odlar min trädgård (=balkong)
Jag har blivit helt besatt av att odla. Jag gödslar med jord blandad med hästbajs (ja, det är sant, jag guckar runt med mina händer i hästbajs och struntar i att manikyren blir skitig, jag är förvånad...)och köper små näringspinnar, noppar bort tjyvskott och binder upp ärtor. Här är den, my pride and joy (klicka för större!):

En liten tomatplanta och två gurkplantor.

Den enorma potatisbusken. Denna orgie i bladgrönska kommer från en enda groddig gammal potatis som jag hittade längst in i skafferiet.

Tomater och luktärtor, samt en bit av potatismonstret.

Fast det är ju inte begränsat till balkongen...

Och jag då, hej hej.
Jag blir liksom besatt av saker. Korsetter, te, odling... Jag bara går all in. Nåja, det håller mig sysselsatt iaf.
/j
En liten tomatplanta och två gurkplantor.
Den enorma potatisbusken. Denna orgie i bladgrönska kommer från en enda groddig gammal potatis som jag hittade längst in i skafferiet.
Tomater och luktärtor, samt en bit av potatismonstret.
Fast det är ju inte begränsat till balkongen...
Och jag då, hej hej.
Jag blir liksom besatt av saker. Korsetter, te, odling... Jag bara går all in. Nåja, det håller mig sysselsatt iaf.
/j
rightbackatya
Sen vi sist sågs har jag
- fått en skrivstuga
- insett att min familj inte är så jävla normal
- varit på soptippen iklädd hotpants och prickig mansskjorta
- fått ett femtonårigt fan
- blivit stött på av en gammal klasskompis som jag ALDRIG hade anat
- blivit osams med P (igen)
- gjort inte bara en utan TVÅ kalastårtor
- klätt ut mig til spådam för att roa kidsen
- åkt vattenrutschbana på tomten
- blivit mer solbrun än någonsin förut
- läst två av elins favoritböcker
- fått en inspelning med en låt som jag sjöng in åt ossian förra året och som jag totalt hade glömt, den är typ strandjazz och jag fattar ingenting - har jag? det där? what? liksom.
- fått höra att BJÖRNEN setts i Vittjärv
- badat i älven
- varit på fyra berg varav två inkluderade fort, vid en fors, på en gruva, i en stor skog
- byggt en koja och bott i den i några dagar
- bara spelat piano en enda gång
- skrivit som en tok
- inte skrivit på långa stunder
- blivit guvernant åt två hundar
- sett en enhörning
- insett att jag är ett UFO på det här stället, ändå helt rätt
- insett att min familj inte fattar mig ALLS
- gråtit
- rökt
- druckit champagne under en bro
- skrivit och fått brev
- typ kärat ner mig lite
- träffat min älsklingslärare Gafvelin, halvkramat honom
- köpt en blå jacka som jag aldrig kommer att ha på mig
- köpt en miljon böcker
- kramat hundar
- kramat katter
- sett storspoven
- hört storspoven
- blivit filmad och fotad
- romantiserat mer än någonsin
- typ kärat ner mig lite mer
- längtat efter hösten
- längtat efter sommaren
- tjuvrökt
- gråtit mer
- saknat dig utan att ringa eftersom det bara gör saken värre
- saknat dig och ringt
- låtit hundarna springa i en cirkel i flera minuter
- träffat en barndomskamrat som blivit någon slags knarkare
- haft cykel- och springtävlingar runt huset
- fått 35 myggbett på bara vaderna under loppet av tio minuter
- pratat om viktiga saker
- skrikigt och rusat uppför trappan till mitt rum
- sett hitchcockfilmer
- ätit lite
- ätit mycket
- hört igelkottens hjärta slå
- gjort 15 kalashattar
- längtat efter en hemlig person
- tagit mig i kragen
- saknat alexander, ellen, djoko
- pratat om BJÖRNEN
- lärt känna Sup-Linus
- gått förbi hans stuga
- köpt ett träd och grävt en sjukt stor grop
- svettats
- börjat förkasta all musik utom klassiskt
- läst klassiker
- läst trams
- lugnat ner mig
- saknat
- saknat
- fått en skrivstuga
- insett att min familj inte är så jävla normal
- varit på soptippen iklädd hotpants och prickig mansskjorta
- fått ett femtonårigt fan
- blivit stött på av en gammal klasskompis som jag ALDRIG hade anat
- blivit osams med P (igen)
- gjort inte bara en utan TVÅ kalastårtor
- klätt ut mig til spådam för att roa kidsen
- åkt vattenrutschbana på tomten
- blivit mer solbrun än någonsin förut
- läst två av elins favoritböcker
- fått en inspelning med en låt som jag sjöng in åt ossian förra året och som jag totalt hade glömt, den är typ strandjazz och jag fattar ingenting - har jag? det där? what? liksom.
- fått höra att BJÖRNEN setts i Vittjärv
- badat i älven
- varit på fyra berg varav två inkluderade fort, vid en fors, på en gruva, i en stor skog
- byggt en koja och bott i den i några dagar
- bara spelat piano en enda gång
- skrivit som en tok
- inte skrivit på långa stunder
- blivit guvernant åt två hundar
- sett en enhörning
- insett att jag är ett UFO på det här stället, ändå helt rätt
- insett att min familj inte fattar mig ALLS
- gråtit
- rökt
- druckit champagne under en bro
- skrivit och fått brev
- typ kärat ner mig lite
- träffat min älsklingslärare Gafvelin, halvkramat honom
- köpt en blå jacka som jag aldrig kommer att ha på mig
- köpt en miljon böcker
- kramat hundar
- kramat katter
- sett storspoven
- hört storspoven
- blivit filmad och fotad
- romantiserat mer än någonsin
- typ kärat ner mig lite mer
- längtat efter hösten
- längtat efter sommaren
- tjuvrökt
- gråtit mer
- saknat dig utan att ringa eftersom det bara gör saken värre
- saknat dig och ringt
- låtit hundarna springa i en cirkel i flera minuter
- träffat en barndomskamrat som blivit någon slags knarkare
- haft cykel- och springtävlingar runt huset
- fått 35 myggbett på bara vaderna under loppet av tio minuter
- pratat om viktiga saker
- skrikigt och rusat uppför trappan till mitt rum
- sett hitchcockfilmer
- ätit lite
- ätit mycket
- hört igelkottens hjärta slå
- gjort 15 kalashattar
- längtat efter en hemlig person
- tagit mig i kragen
- saknat alexander, ellen, djoko
- pratat om BJÖRNEN
- lärt känna Sup-Linus
- gått förbi hans stuga
- köpt ett träd och grävt en sjukt stor grop
- svettats
- börjat förkasta all musik utom klassiskt
- läst klassiker
- läst trams
- lugnat ner mig
- saknat
- saknat
torsdag 16 juli 2009
Ibland vill jag att Andrea ska komma hem
Äh, ibland och ibland, hela tiden.
Här tänkte jag sätta in en spexig bild på oss, men alla är så gamla. Vi behöver nya! När du kommer hem kan vi ta några, kom till mig så bjuder jag på pasta med cashewpesto (jag har avancerat från tomatsåsen, men håller kvar vid såstemat).
Sen vi pratade sist har jag gjort detta:
* Blivit vän med ett barn och insett att de inte är så läskiga.
* Gått på min första halvlagliga technofest i en hangar i Västberga (när jag sa det till Josse garvade hon och sa att det är sånt man gör när man är 17, inte nästan 25. Ungjävel.)
* Fortsatt restaureringen av armar. Fan vad meckigt och dyrt det är.
* Fiskat upp en gädda. Jag vet att du inte gillar fiske, det gör ju inte jag heller egentligen... Jag trodde inte att gäddfan skulle nappa. När det gjorde det fick jag panik och skrek HJÄÄÄÄLP HJÄÄÄLP så att det ekade över sjön och sedan MICKE TA BORT DEN MICKE TA BORT DEN TA BORT DEN NUUUUU!
* Orsaken till fisken var att vi ville dra upp en abborre till Dante, Mickes högst älskade katt. Dante älskar aborrar och skulle få njuta av det en sista gång... Han ska avlivas imorgon. Så sorgligt, men nödvändigt antar jag. Katten kan knappt gå, har ont överallt och fyller 18 snart. Usch.
Vad gör du?
/j
Här tänkte jag sätta in en spexig bild på oss, men alla är så gamla. Vi behöver nya! När du kommer hem kan vi ta några, kom till mig så bjuder jag på pasta med cashewpesto (jag har avancerat från tomatsåsen, men håller kvar vid såstemat).
Sen vi pratade sist har jag gjort detta:
* Blivit vän med ett barn och insett att de inte är så läskiga.
* Gått på min första halvlagliga technofest i en hangar i Västberga (när jag sa det till Josse garvade hon och sa att det är sånt man gör när man är 17, inte nästan 25. Ungjävel.)
* Fortsatt restaureringen av armar. Fan vad meckigt och dyrt det är.
* Fiskat upp en gädda. Jag vet att du inte gillar fiske, det gör ju inte jag heller egentligen... Jag trodde inte att gäddfan skulle nappa. När det gjorde det fick jag panik och skrek HJÄÄÄÄLP HJÄÄÄLP så att det ekade över sjön och sedan MICKE TA BORT DEN MICKE TA BORT DEN TA BORT DEN NUUUUU!
* Orsaken till fisken var att vi ville dra upp en abborre till Dante, Mickes högst älskade katt. Dante älskar aborrar och skulle få njuta av det en sista gång... Han ska avlivas imorgon. Så sorgligt, men nödvändigt antar jag. Katten kan knappt gå, har ont överallt och fyller 18 snart. Usch.
Vad gör du?
/j
tisdag 14 juli 2009
tisdag 30 juni 2009
Sweet life
Jag sitter på balkongen, känner doften av tomatplantor i våt jord och martinin i min hand. Läser Fågeln som vrider upp världen och tänker att jag snart ska ta på mig lilla klänningen för att gå ut och dricka öl. Men inte än... Semester, fan vad skönt! Om jag hade jobbat en dag till, en timme till, hade jag dött av livsleda.
Nu, nu ska jag leva innerligt och suga märgen ur livet!
En månad i alla fall.
/j
Nu, nu ska jag leva innerligt och suga märgen ur livet!
En månad i alla fall.
/j
Jag har en katt i mitt knä som med enkelhet skulle ta sig till Kina på en dryg timme i en halvkass trampbåt. Hennes sangviniska attityd både roar och irriterar mig - egentligen är jag avundsjuk. Kanske kommer jag sluta som Kattmannen, tatuera hela kroppen och operera in morrhår och dylikt. Allt för att kunna ta det lite mer chill och därmed slippa slita mitt hår varje dag jag skriver sämre än Sup-Linus var på att akta sig för blåisen.
Lika bra att kolavippa direkt.
Lika bra att kolavippa direkt.
måndag 29 juni 2009
Varje gång någon/du pratar om att skaffa barn får jag intensiva cravings efter fylla, john silvercigaretter och typ heroin.
Och med tanke på mina närmast psykotiska anfall av föda-barn-ångest för inte alltför länge sen så kan du väl vara taktfull nog att inte TA UPP SKITEN
nu måste jag ringa min gamla terapeut för att få bort bilderna i huvudet av sprickande....kroppsdelar.
Och med tanke på mina närmast psykotiska anfall av föda-barn-ångest för inte alltför länge sen så kan du väl vara taktfull nog att inte TA UPP SKITEN
nu måste jag ringa min gamla terapeut för att få bort bilderna i huvudet av sprickande....kroppsdelar.
Barn massor av barn
Vill Micke ha, inte jag. Jag trodde att jag kanske var gravid här om dagen. så jag frågade min käre vad han skulle tycka om det, om det, hoppsan, låg en bulle i ugnen. "Jag skulle bli orolig" sa han eftertänksamt. "Sedan skulle jag bli jätteglad! Kul att grejerna funkar liksom hehe. Och ååh en liten bebis! En liiiten liiiten..." sa han samtidigt som han på någon vänster mimade att han hade en bebis i famnen.
Hjälp, liksom.
Men ändå är det jag som får barnkommentarerna, på en släktillställing nyss höll jag i tjejen som låg i magen senaste gången jag såg henne. "GE BEBIN TILL JESSI!" ropar min förrädiska pojkvän och alla skrockar över att jag är så barnkär. Men det är ju bara mygel, det är han som är det! "Titta på henne, det bara lyser om henne, snart är det dags" skrockar släkten och missar helt att Micke sitter bredvid och alstar ljus nog att försörja en mindre stad.
Tick tack, tick tack...
/j
Hjälp, liksom.
Men ändå är det jag som får barnkommentarerna, på en släktillställing nyss höll jag i tjejen som låg i magen senaste gången jag såg henne. "GE BEBIN TILL JESSI!" ropar min förrädiska pojkvän och alla skrockar över att jag är så barnkär. Men det är ju bara mygel, det är han som är det! "Titta på henne, det bara lyser om henne, snart är det dags" skrockar släkten och missar helt att Micke sitter bredvid och alstar ljus nog att försörja en mindre stad.
Tick tack, tick tack...
/j
söndag 28 juni 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
















