Jag är rädd för att gå över övergångsställen, jag tänker mig att så fort min fot nuddar gatan kommer en galen bilist trycka gasen i botten och och göra köttmos av mig. Jag vet att det är helt irrationellt, särskilt i innerstan, där finns det ju massa vittnen... Men hur som helst, jag kollar höger-vänster-höger (eller är det tvärtom) en miljon gånger innan jag vågar mig över. Häromdagen gjorde jag så, en man bakom mig såg det och sa att man ska gå försiktigt över gatan. Jag nickade. När jag fortsatte gå gick han efter mig. Hej tjejen, tjejen, kss kss väste han. Vilka former, tjejen, hallå forsatte han och gjorde det där kss kss-ljudet igen, som när man kallar på en katt. Och jag gör inget, jag går snabbare med blicken fastnitad i marken tills jag svängde in i en affär som jag inte skulle in i. Hejdå, tjejen, sa mannen.
Senare nämnde jag det för Micke, inte som en grej utan bara i förbigående när vi pratade om dejtande, att ragga och sånt. Han blev upprörd. Han undrade varför jag inte gjorde något, varför jag inte ställde till en sen eller i alla fall frågade vad fan han höll på med. Jag blev förvånad över hans reaktion, för sådant där händer ju jämt och ständigt, särskilt på sommaren. Jag orkar inte konfrontera varje as som väser snusk, orkar inte säga till män som trycker sig mot mig på tunnelbana och bussar. Jag har blivit van och vill bara vara ifred så jag väljer den smidigaste vägen; att bara gå iväg, tyst. Inte alltid, men ofta.
När jag åker tunnelbana sent behandlar jag okända män som rabiessjuka hundar, jag kommer inte i närheten av dem och ser dem aldrig i ögonen. Jag vet att inte alla män är sjuka as, långt ifrån, men för mig har de alla tyvärr potentialen att vara det. Och så länge så länge jag gång på gång upplever hur män väser, trycker och blottar sig för mig kommer jag att fortsätta känna så. Det är för sorgligt och jag avskyr att jag drar alla okända män över en kam. Förlåt hörni, men jag är hellre safe than sorry.
/j
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
skicka in det här till metro eller city eller vilken jävla tidning som helst som debattinlägg eller på insändarsidan för det är så otroligt viktigt. det är så att man vill gråta. och det är ju verkligen så där det är. men så jävla hemskt just att du och micke har varit ihop typ FOREVER och ändå så vet han inte att det är så där, säger så jävla mycket om HUR SJUKT van man är. STÖRT. så jävla stört.
Jo jag är ju så van att jag inte alls tänker på att nämna sådana där "smågrejer" för Micke, lika lite som jag nämner vad jag åt till lunch, en sån icke-händelse har det blivit för mig. Ja det är så stört. Ändå känns det nästan skamligt att skriva en sådan här text, jag bara väntar på att någon man ska känna sig påhoppad för att jag säger att jag tror att alla män kan vara äckelas. Fast det tror jag ju, efter att ha utsätts tillräckligt många gånger blir det så.
ALLA MÄN ÄR ÄCKEL!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
många, iaf
NÄ! ALLA!!!!!
*obstinat*
Skicka en kommentar