fredag 26 juni 2009

torsdag 25 juni 2009

men hon är snäll jag lovar



/a

Fett me stek

Jag är så jävla stekig. Ligger i en solstol på gräsmattan under ett blått parasoll med matchande diadem och örhängen samt ett par gigantiska nicole richie-brillor. Mammas minimala svarta trekantsbikini från typ -67. Läser Stendhal och sippar iste ur ett sugrör i exakt samma färg som örhängena. Nu har jag övergått till Lessing. Hundarna sover i skuggan bakom stolen. Mamma köper glass. Det är 28 grader.

Stekig men fett deppig. Har inte skrivit på flera dagar och har kommit till den punkt i bortträngandet att jag "ger upp" vilket är mycket deprimerande. Kan inte ens kedjeröka fgs!

Snart går det över. Förhoppningsvis. Har planerat in att bli dödsfull i några dagar. Efterföljande bakfylleångest kommer stegra den vanliga ångesten vilket kommer leda till en kollaps vilket resulterar i att jag skriver. Förhoppningsvis. Annars får jag väl avnjuta resten av sommaren på psyket. TJOHEJ!

söndag 21 juni 2009

en midsommarnattsfylledröm

Jag badade faktiskt också, två gånger i rad med en obligatoriskt bastuplåga före och efter. Jag hatar att vara i bastu(ar?)(s?). Alla var nakna utom jag också, trots att jag var den enda som inte hade med mig badkläder. Av någon anledning får det mig att tänka på Eriksdalsbadet 2007...

Annars drack vi en miljon glas vin, spelade spel, ramlade runt, lekte lekar, pratade religion, litteratur och politik. Det gamla vanliga, jättetrevligt.


Nu börjar arbetsveckan snart... ska bara hoppas på att det är någon FANTASTISK storfilm på tv ikväll...... (Dessutom har jag nog blivit förkyld, och stört solbrun. Vet inte vilket som irriterar mig mer)

/a

lite naket, lite sprit

Hey babe, midsommar hände! Här var den svinkall med innehöll ändå som sig bör snaps, dans på dansbanan vid vattnet (alltid samma låtar, år efter år: sommartider och massa ebba grön) samt det obligatoriska nakenbadet. Jag och Josse stod vid standkanten och såg Micke och Martins vita stjärtar och lekamen studsa ut i det kalla svarta havet. Det duggregnade. Josse såg på mig, i helvete heller sa jag. Josse höll med. Det var ju väldigt kallt. Men... det är ju tradition. Jo visst, instämde Josse. Vi tvekade en halv sekund innan vi slet av oss kläderna (vilket var ett mindre projekt, det var liksom inte bara en skir sommarklänning som skulle av utan jacka, halsduk, kofta, strumpor, strumpbyxor...) och kastade oss ut i havet. Det var oväntat varmt.

Nästa morgon fick vi höra att vattnet hade varit typ 8 grader, så värmen bestod nog mest av flädersnapsen i vårt blod.

Du då?

/j

onsdag 17 juni 2009

jessica vad händer?

måndag 15 juni 2009

söndag 14 juni 2009

Ich bin ein Berliner

Nä, men jag vill tillbaks! Är sjukt nöjd över lägenheten jag hittade, tjatade på Micke att det skulle kunna vara vår andra lägenhet, home away from home, en lägenhet i Berlin fatta vad coolt och sådär, men han var inte så begeistrad i staden som jag. Jag får åka med vänner, det skulle lindra mitt aldrig-bott-utomlandskomplex en aning.

Vi såg Depeche, Micke studsade som en euforisk gummiboll bredvid mig och sjöng med. Själv var jag lite mer reserverat hänryckt, men när de spelade Strangelove var det bra nära en religiös upplevelse. När vi kom hem tog jag den här bilden, den är lite episk, jag är nämligen full men ser inte ut som den på gränsen till sönderfall alt. somnande spillra till kvinna jag brukar se ut som på dylika kort:


Vi åkte båt och drack öl:


Spanade in flodhästungarna på Zoo. Så söta, kolla tjockisbenen, små grisar!


Och var himla romantiska:


/j

tisdag 9 juni 2009

Implosionen

Jag är så satans jävla avundsjuk på alla som åker bort och lever utomlands! Eller bara i en annan stad, jag avundas er så, jag tror att ni lär er en massa om er själva, om det sociala spelet, om andra människor och livet, liksom . Det tror jag, jag vet inte om jag har rätt med det har blivit en fix idé.

A ska praktisera utomlands (det är hemligt var än så länge, men det är jävligt coolt), C ska plugga i Seattle.

JAG VAR I SPANIEN I TVÅ VECKOR EFTER ATT JAG TOG STUDENTEN!

Äventyrligt.

Och nu sitter jag här på ett jobb som alla tycker låter så intressant men jag smulas sönder inifrån, jag blir bitter och avundsjuk fast jag försöker att bli inspirerad. Kan de så kan jag. Inte.

Jag har ju jobb och lön och lägenhet och sambo. Även fast sambon vill att vi ska dra till Indien i januari, göra den där "jag har just tagit studenten och ska backpacka runt i asien-resan" innan vi blir för tragiskt gamla. Det är jag som tvekar. På grund av just jobbet och hyfsad lön. Det är finanskris. Att jag utbilade mig inom media och fick jobb är en sån jävla lyckträff, inte kan jag sumpa det. Inte kan jag sumpa det?

Imorgon åker vi till Berlin i fem dagar. Men det räcker inte.

/j

torsdag 4 juni 2009

lovebombing

BABY BABY BABY BABY BABY BABY


jag saknar dig redan!


(har provat din hudkräm också)

/aaaaa

onsdag 20 maj 2009

@Andrea

Andrea, det var länge sen vi sågs. Jag vill se dig och prata länga, dricka vin och röka vattenpipa på min balkong med grönsaksodlingar som du smädade på fb. Jag är dock full av förtröstan - min balkong kommer snart att prunka av närapå obscent frodiga grönsaker.

Skriv lite här! Jag vet att du är upptagen med att skriva annat, men roa en gammal vän på jobbet.

Fast allt jag skriver här är så. SATANS. TRÅKIGT. Jag är nojjig för vem som kan läsa. Inget kan jag skriva om när, rent teoretiskt, hela världen skulle kunna se. Rent praktiskt är det iofs bara du och jag som läser här.

Det var skillnad på gamla bloggen, då vräkte jag ur mig allt och det var fan så mycket intressantare, och bättre. Nu tänker jag på chefer, på jobbkamrater, på gamla kärlekar och nya. Jag har blivit tråkigare för att jag har mer ansikte att förlora.

Eller så har jag bara blivit tråkigare.

Vi borde ses iaf, på lördag.

/j

fredag 15 maj 2009

Erica Ascots begravning

Andy, har du läst Black Ascot?

När jag läste den först blev jag lite... stött över att en 18-åring kunde dricka plommonvin i skolan utan att någon reagerade. Kalla mig moraltant. Sedan började jag undra om det var sant, det var för dekadent, för romantiskt, osannolikt dramatiskt. Och visst var den då, bloggen var pr, skapad av Studio Total för Malmö Operans uppsättning av Vanessa.

Och nu har bloggens huvudperson dött och hennes aska ska spridas vid Hedvig Eleonora. Hennes bloggtexters aska i alla fall. Eller copyn Thomas bloggtexters aska. Jag funderar på att gå förbi, det är ju nära.

Vad tycker du om marknadsföringen? Onekligen har det varit ett effektivt sätt att uppmärksamma Malmö Opera bland unga tjejer, vilket var målet. Så bra marknadsföring är det ju.

Är den moralisk? Är det ens viktigt att marknadsföring är moralisk?

Med tanke på mitt jobb borde jag svara ett rungande ja...

Fast jag gillar det, om än något kluvet.

/j

Kittlad tröglori



Ibland önskar jag att jag blivit biolog istället för... ja vad det nu är jag är, mediekommunikatör på pappret, webbredaktör på dagarna. Det låter så naivt men jag gillar djur, ju. Inte bara asgulliga djur som tröglorin ovan (älska blicken när händerna slutar kittla!) utan även de mer förbisedda djuren, som lungfiskar, och djuren som inte är djur, som slemsvampen.

Djur fascinerar mig för att de är något annat. Jag kan inte förklara bättre än så. Och även det låter så klyschigt att jag ryser här bakom tangenterna.

/j

onsdag 13 maj 2009

Köpstopp!

Hej jag heter Jessica och jag är Traderaknarkare!

Min senaste fix:




Men Andy visst är den fin, helt bedårande? Kan användas vid alla tillfällen. Kan kläs upp, kläs ner och kläs av med lätthet. Dessutom matchar den de tio andra klänningar av liknande modell som jag har i garderoben.

Åh hjälp. Klänningar som jag bara använt ett fåtal gånger. Om jag får barn så hoppas jag att jag får döttrar, eller en kille som gärna bär klänning för all del. Någon måste ju få glädje av alla mina sparsamt använda skönheter.
/j

Tradera, my love

Jag ruinerar mig ju på det här. Blir helt besatt om någon bjuder över mig, tävlingsinstinkten kickar in och jag ska vinna, MÅSTE vinna, jag ska KROSSA ALLT MOTSTÅND!!!

Fast klänningen var ju fin. Hoppas verkligen att den passar.





Slog till på ett par skor också. Det kändes liksom nödvändigt. Då.





/j

söndag 10 maj 2009

just nu del 2

* Har jag nackspärr. Det gör så jävla ont! Fast det gjorde ondare imorse, när nacken knakade till. Jag låg i sängen, sådär lättjefullt som man gör om söndagsmornar när man har ett oantastligt samvete eftersom kvällen innan blev tidig och måttlig. Det händer inte ofta, medger jag, men det var en sådan där sällsynt självgod söndag. Solen silades mellan persiennerna, jag sträckte på mig och KABRAK så snärtade det till någonstans inne i nacken. Jag skrek och friden var bruten, det kan hända att jag även grinade en skvätt och skrämde slag på en nyvaken sambo. Nu kan jag inte vrida huvudet åt vänster, eller uppåt.

* Har jag på mig en foliehatt, foliehatt kommer att bli stort i sommar. Ett plus är att utöver din höga modegrad så kommer ingen att kunna läsa dina tankar.

Nej så kul var det tyvärr inte, jag hennafärgar håret och har slagit in alltihopa i plastfolie. Hennan var ett helvete att få på. Det luktar som en blandning av pesto och gräs (alltså, gräs man blir kul av) och ser ut ungefär som en komocka. När jag skulle ha in smeten i håret kapitulerade jag inför kladdet och gjorde det naken. När Micke kom in i badrummet och såg mig näck med bajssmet i håret tackade han sin lyckliga stjärna för denna erotiska dröm.

Andy min panda vad sägs om att vi beger oss till Berns imorgon eller på tisdag? Edemamebönor och öl, I know you want it.
/j

onsdag 29 april 2009

just nu

är jag väldigt trött

borde kanske sova

jag har fan åkt morgontrafiken fortfarande FULL från fucking vallentuna som tydligen ligger SJUKT långt bort. jag hatar att jag aldrig tar med mig en kam... eller en tandborste. kan inte hjälpa att livet bara råkar hända mig hela tiden, dock borde man väl börja vänja sig och få lite rutiner....

igår målade jag på min nya kompis byrå med en svart tjock penna. jag målade:

krokodil
ledset kaninodjur
totoro
glad skateboardstotoro
fladdermus
grästuva (jag suddade över en annan grej)

min ena fot är jättekall och den andra är varm nu, är inte det märkligt?


jaja

/a

måndag 27 april 2009

Idag är ingen vanlig dag för idag är det den stora FAIL-dagen!

Fuck jag skulle vilja vara sjuk nu. Lite febrig, förkyld, fem år. Eller full, för all del.

Det har varit en jobbig dag på jobbet, och inte på det bra sättet. Jag gillar ju lite kniven på strupen, men nu är det ett ordentligt sisyfosblock i fontanellen, typ.

Så fick jag en avhyvling per telefon. Av en kvinna som jag bara mejlat och telefonat med ytterst lite och ytterst artigt tidigare. På grund av en jävla punkt i en jävla logga, på grund av att vi missförstod varandra (jag trodde hon pratade om punkten i mitten, hon menade punkten i slutet. Allt detta hade varit klarare om hon mejlat mig orginalet från början, vilket hon ombetts göra, men ack, ändå inte gjort.) Så hon ringer upp mig, hon är förbannad och sällsynt giftig, för att hon nu måste utföra den betungande uppgiften att lägga till en punkt. Hon vill att jag ska framföra att OM det blir försenat, så är det MITT fel. Ja, hon sa så "Ja, nu kommer jag att få göra en ny, bara så att du förstår det. Det kan du hälsa din chef, att jag måste göra en ny bara för att DU sa att det inte skulle vara en punkt".

Ty jag är ondskan.

Eh jaha, det ska jag säga till henne, sa jag ondskefullt. Sedan stirrade jag in i dataskärmen och försökte betvinga tårflödet. Min chef sa att jag inte skulle vara ledsen, att det inte var något att bry sig om. Jag är inte ledsen, svarade jag gråtdarrigt. Sedan var chefen och mina kollegor väldigt snälla resten av dagen, berömde mig för mitt jobb översvallande. Jag vet att de menar väl, men fan, jag vill inte bli daltad med. Vill inte att de ska tänka att hujeda mig, hon är ju så ung, flickstackarn. Jag är vuxen och kompetent.

Men den där bitska kossan hade aldrig hyvlat av mig så grundligt om jag var 30+.

För att toppa det hela avslutade jag dagen med att tappa underkjolen inför diverse styrelsemedlammar. Vuxet och kompetent skred jag över golvet och plötligt låg den runt mina fötter som en liten gräddtårta. "HERREGUD MIN UNDERKJOL" skrek jag innan jag insåg att det var det sämsta sättet att inte dra uppmärksamhet till min klädfadäs.

/j

söndag 26 april 2009

ja, så kan det gå



Igår när förortssupet började spåra ur vid typ Skanstull så ramlade jag istället mellan två fester. På den sista festen lånade jag ett par glajer som gjorde att jag var otroligt lik poison ivy, hahahah. Idag är jag stört bakis, kommer knappt att kunna ställa mig upp, men fy i HELVETE vad det är värt det!

/a

lördag 25 april 2009

just nu tycker rätt många (inklusive jag själv) att jag borde känna mig pepp,

trots detta känner jag mig urlakad, rent av.

kanske för att en stor hemlighet inte längre är hemlig och för att saker

äsch, jag är fett glad.

!!!!!

/a

fredag 24 april 2009

Woho Andy!

Idag är jag så jävla stolt över Andrea! Ikväll blir det CHAMPAGNE!!!
/j

torsdag 23 april 2009

dagens heta



/a

anna karina 4-EVAH




Mycket är nytt under solen och jag somnar överallt. Imorgon hoppas jag att jag kommer att hamna i Ivar Lo och titta på förvandligen av den där röda byggnaden, jag har bara gjort det en gång förut, kanske var det på låtsas, kanske inte. Där vill jag bara prata, prata, prata. (Och tänka på när Ellen nästan bröt benet)

Annars börjar jag bli lite förbannad på Dagerman...

/a

onsdag 22 april 2009

Jag + Andy




Andddyyyhyhy skriv då!

/j

söndag 19 april 2009

I lördags

Igår var jag ute med Andy och några till, det var askul och återuppväckte min smått bortglömda kärlek till Stockholms uteliv. Vi var först på Page Three, en femtiotalsklubb. Bra musik och tjockt med folk. Jag älskade att det fanns hårspray, parfym och tom. nagellack utanför tjejtoan! Älska klubbar som bryr sig om sina gäster, allt för ofta är klubbtoaletter sunkiga hellholes. Sen blev det Ace, Ace som var vårt andra hem (Baba var det första, andrahandstrean i Alvik det tredje) när vi bodde ihop. Jag gnällde över att jag skulle känna mig gammal, det är bara 18-åriga kids där nuförtin... Lastgammal 24-åring som jag är. Vi dansade och drack insmugglad sprit och plötsligt var det 2006 igen. Sen blev jag trött och lite för full och åkte hem till min kära man.

Jag avundas folk som är fulla utan att se fulla ut, som Andy. Jag ser ut som en retard efter en öl, typ. Rödögd och glansig, med ögonlocken på trekvart. Inte den bästa looken till pimpinetta 50-talsklänningar. Fast det struntar jag i. Jag gillar 50-talsklänningar men jag gillar öl mer.

/j

fredag 17 april 2009

Sorry Andy

Jag vet att du har typ en likadan och att jag kommer se ut som din stalker när vi badar (eftersom jag är en fegis som segar mig i långt efter dig, i samma bikini nu dessutom, tydlig stalkervarning) men jag var tvungen. Vi får planera vårt bikinibärande. Det är ju den idala bikinitrosan (vad absurt det känns att posta en närbild på enbart ett underliv, den fanns dock inte i sin helhet). Bilder från Asos.





Bortse från trist stylad mainstreammodell, bikinin är ju gorgeous och kommer att dölja den av italiensk mat utvecklade puckeln på min mage.

/j

Oh noes!

Nä nu blir jag lite ledsen. Så här skräpig kod kan vi ju inte ha! Usch.

Vår blogg är tydligen ett riktigt fuskbygge, snygg på utsidan men skräp på insidan. det glädjer mig dock lite att det inte bara är på grund av mitt kodande, mallen är rätt kass från början.

Det glädjer mig också att ingen annan än jag bryr sig.

/j

Tänk den som hade



Annars är allt bra/dåligt.

Nästa vecka kommer jag få huvudet avhugget. Dock kanske jag kommer att kunna vara ledig (fattig) hela sommaren.

/a

onsdag 15 april 2009

och aldrig mötas de tu

Jag har varit i Rom, Andrea har varit i Boden. Det var härligt i Rom, jag är säker på att hon hade det härligt i Boden också.

Men nu är jag tillbaks i vardagshelvetet igen.

Just nu hatar jag det här vuxna jävla livet med jobb 9-5, bygga om köket-planer, storhandla, och fan aldrig ha tid med något. Det är sol ute och jag vill vara 20 år och dricka billigt tetravin i den sunkiga lägenhet vi delade förr. Jag vill att Andy och jag ska röka ut genom vardagsrumsfönstret och lyssna på White Stripes och att gå ut i Stockhom, nej att gå ut överhuvudtaget, ska fortfarande vara ett äventyr. Jag vill ta nattbussen hem, ta klackarna i handen och gå barfota genom en stad som börjar ljusna.

Jag vet att jag romantiserar. På den tiden var jag halvalkad, undernärd och ständigt olyckligt kär. Men vi hade jävligt kul också.

Och trots misären och katastroffyllorna, den emotionella efterblivenheten och hjärtesorgen, är det fortfarande den tid jag alltid kommer se tillbaks på som mest levande.

/j